Spelinformation

  • Testad plattform: PlayStation 4
  • Utvecklare: Sucker Punch Productions
  • Utgivare: ‎Sony Interactive Entertainment
  • Genre: Actionäventyr
  • Antal spelare: 1 Offline
  • Finns till: PlayStation 4
  • Släpps: 2020-07-17

 

Det stora avskedet till denna generationens konsoler med en sista exklusiva titel till Playstation 4, samurajsimulatorspelet Ghost of tsushima. Utvecklaren Sucker Punch mest känd för Sly Cooper och Infamous serien levererar efter år av tystnad en upplevelse som ingen bör missa med oerhört vacker grafik, häftiga svärdstrider och spännande berättelse men med vissa underliga narrativa beslut, mer om det senare.

Vi iklär oss rollen som Jin Sakai, en av de sista samurajerna kvar på ön tsushima, den sista utposten innan Japanska öriket. Den mongoliska hären med Khotun Khan i spetsen har invaderat och till synes tagit över så gott som hela ön. Jins uppgift blir då att leta efter allierade och överlevande på tsushima som kan tänkas hjälpa honom befria sin farbror och jaga mongolerna från ön. Jin är uppväxt med en strikt samurajkod där heder är allt och det är viktigare att dö med hedern i behåll än att vika av från den sanna läran. Mongolerna däremot porträtteras som vildsinta barbarer som inte drar sig för att mörda, plundra och våldta allt i sin väg. Mongolernas sätt att utöva krigföring leder till att samurajerna förlorar stort och Jin måste ta till extrema taktiker som lönnmord, smygtaktik och tjuveri inget som är förenligt med samurajkoden men det är en framgångsrik metod. Detta leder till frågeställningen om vad är Jin beredd att offra för att göra vad som krävs för att nå sitt mål, hans heder, familjenamnet, samurajens anseende eller sig själv? Han måste bli en tjuv, en “Ghost”. Det är berättelsen i kort men det är inte allt och jag vill nog inte gå in på mer för en av Ghost of Tsushimas styrkor är att förmedla känslan av heder och moraliska frågor sammanvävt med detta historiska epos, det kräver att man upplever det.

Musiken förmedlar det coola och det nästan “superhjältiga” jag känner när jag dragit svärdet

Från första stund så bländas jag av grafiken. Karaktärerna är unikt modellerad på ett sånt sätt att jag inte kan minnas att jag sett två karaktärer som ser likadana ut, visst finns väl dubletter av ansiktsmodellen hos några av dom tusental mongoler och banditer jag slaktar men det är snyggt maskerat. Träden svajar vackert, det höga gräset med dess blomster viker sig vackert under Jins fötter och solens strålar skiner genom trädkronor på ett trovärdigt sätt. Något känns ändå inte rätt för mig och jag kan inte sätta fingret på det till en början men när jag upptäcker det så kan jag inte släppa det. Allt är en kuliss och alla är ditt lagd ovanpå. Jag ska förklara. Jins fötter när han springer eller går animeras på ett sånt sätt att det ser ut som han är en centimeter ovanför marken,  vilket gör att jag inte tror på att han står på det underlaget han står på. Trots att det blir fotspår och allt annat så ser det inte trovärdigt ut och den känslan förstärks av att allt, träd, hus, vagnar och berg är statiskt ditlagd och den grafiska stilen på dom gör att jag ser att detta men är inget jag kan påverka och det är bakgrund. Tänk på äldre spel med fotobakgrunder, tex original Final Fantasy 7 där jag som spelar tydligt ser vad som är bakgrund som inte kan påverkas och om det ligger ett föremål på ett golv. Det finns en tydlig skillnad på den grafiska stilen där, jag säger inte att den är lika tydlig i Ghost of Tsushima men den finns där. 

Träden svajar vackert, det höga gräset med dess blomster viker sig vackert under Jins fötter och solens strålar skiner genom trädkronor på ett trovärdigt sätt

Musiken är ambient och i bakgrunden när vi är ute i världen, bestående av autentiska Japanska instrument ända tills vi hamnar i strid! Herregud, vad det drar igång det blir högt och vilt precis som i vilken Michael Bay film och med rätta. Musiken förmedlar det coola och det nästan “superhjältiga” jag känner när jag dragit svärdet och ska duellera. Svärden klingar och det slafsas på gränsen till parodiskt mycket men ändå tillfredsställande när vi hugger någon. Röstskådespelarna gör ett bra jobb. Jag började med Japanskt tal och Engelsk text men inser snabbat att det kommer inte funka! Inte för språket, jag körde Nioh 2 på japanska och det var det enda rätta utan för att läppsynken är till den Engelska. Jag störde mig oerhört att inte talet matchade synken när jag hade japansk tal men det sitter spot-on i den Engelska. 

Jin måste ta till extrema taktiker som lönnmord, smygtaktik och tjuveri inget som är förenligt med samurajkoden

Ghost of Tsushima är inte ett lätt spel. Flera gånger jag blir nedhuggen för att jag inte har rätt taktik och det kan vara en mot en, men oftast är det jag själv mot en mindre armé. Vi behöver hålla reda på de olika “stances” som är på på olika sorters fiender. Dom olika ställningarna är baserad på olika grundelement och har sina styrkor och svagheter men det är snabbt och lätt att byta mitt i strid, vilket gör att när jag lärt mig det så går det sömlöst och jag hugger mig fram på nästan lite slentrian. GoT börjar starkt, nästan lite överväldigande då ön är stor. Det finns så oerhört mycket att gör utöver huvudstoryn och jag blev lite avtänd när jag såg alla frågetecken och “Assassins Creed” kartan med tydliga väggmärken vart jag ska gå. Efter några timmar så tänker inte på det och att boka av rävgryt, badplatser eller ställen för meditation sker bara av farten som en naturlig del av uppdraget. Jin lär sig färdigheter och hittar olika rustningar men det är inga som direkt påverkar hur spelet spelas utan mer är tillägg som kan underlätta men inget tvång. Jag skrev i början av den här recensionen om det underliga valet när det kommer till narrativ, här kommer utvecklingen. Infamous är mest känd för förutom för sin färgglada värd och galna effekter att det finns ett moral system. Gör elaka eller snälla saker och dina förmågor färgas av det och vårt färdighetsträd ger oss förmågor utifrån det, utifrån hur elakt eller snällt vårt agerande är desto mer poäng i vardera träd blir det. Det hade fungerat ypperligt i GoT då vi som spelare får välja i nästan alla stridstillfällen hur vi ska gå tillväga och Jin konstant brottas med det moraliska dilemmat av att smutsa ner sig, solka hedern för att nå sitt mål eller gå den hedervärda vägen men att den ofta blir den svårare väggen. Detta har ingen som helst påverkan på spelet, vi kan konstant smyga och lönnmörda och det påverkar inte i mellansekvenser eller slutmålet. Vi har faktiskt inga direkt spelrelaterade konsekvenser av att inte följa samurajkoden och det förtar lite av upplevelsen, tyvärr.

Det ska tilläggas att ett DLC med en multiplayerdel just annonserats ut och det ser oerhört intressant ut

Ghost of Tsushima är långt, jättelångt och längre blir det med alla sidouppdrag. Spelet ger oss inte tillräckligt med incitament att göra alla sidouppdrag och det blir till slut att jag funderar på att strunta i frågetecknen på kartan till förmån för att skynda mig klart med huvudstoryn, men jag trivs så oerhört bra i den här världen att jag inte vill missa något. Överlag så är Ghost of Tsushima svanesången till en minst sagt turbulent konsolgeneration. En generation kantad av flera skandaler, olika rörelser som kämpat för jämlikhet, utnyttjande av talanger och inte minst mer eller mindre fantastiska spel. Jag tror inte att Ghost of Tsushima blir spelet vi pratar om när vi minns playstation 4 utan flera andra titlar med större genomslag har släppts och gjort intryck senaste tiden men det är ett vackert farväl och med vad Sony annonserat att Ghost of Tsushima eventuellt ska optimeras för nästa generation så är GoT ett fundament för hur ett historiskt drama kan berättas. Det ska tilläggas att ett DLC med en multiplayerdel just annonserats ut och det ser oerhört intressant ut.

En Andra åsikt:

Ghost of Tsushima är ett spel som tog mig med storm Jag var inte sådär superpepp och visste ganska lite om spelet. Sucker Punch tidigare titlar gillar jag men kanske inte sådär ”kan inte sluta spela dom” Ghost of Tsushima däremot var svårt att stänga av och lämna. Spelvärlden på ön Tsushima har prisats av Japanska spelutvecklare som tycker Sucker Punch lyckats bättre att skapa ett samurai spel bätter än dom själva. Spelet är snyggt, har otroligt bra närvaro, stämning och griper sig tag i spelaren från start till slut. Det Musiken är fenomenal och kontrollerna bra. Jag vet inte vad du mer kan önska dig? Jo juste: Ghost of Tsushima: Legends med Co-op och valet mellan fyra olika klasser! Ett måste ha i PlayStation 4 biblioteket och helt klart ett av 2020 bästa spel! 
9/10 – studio23

 

Ghost of Tsushima

8

Grafik

8

Ljud

8

Spelbarhet

9

Hållbarhet

8

Plus

  • Världen
  • Striderna
  • Berättelsen
  • Grafiken

Minus

  • Japanska röstsynken
  • Inga konsekvenser
  • Världen är en kuliss