Spelinformation

  • Testad plattform: PlayStation 4
  • Utvecklare: V1 Interactive
  • Utgivare: Private Division
  • Genre: FPS
  • Antal spelare: 1 Offline | 2-10 Online
  • Finns till: PlayStation 4 | Windows | Xbox One
  • Släpps: 2020-06-16

Om jag säger namnet Marcus Lehto så vet kanske en handfull av er vem det är, om jag istället säger Bungie och HALO så vet ni vilket företag och spel jag pratar om. Marcus Lehto var en av de ansvariga för att spelserien HALO ser ut som det gör idag både visuellt och framgångsrikt. Han jobbade som Game artist, art director och creative director på Halo serien från första HALO: Combat Evolved fram till senaste Halo: Reach. Efter att han lämnade Halo serien bakom sig så startade han ett nytt företag kallat V1 Interactive och tillsammans med ett team bestående av 30 framstående utvecklare och annat folk från spelindustrin så släpper de nu Disintegration som sitt första spel.

Disintegration är något unikt som ett rts – fps. RTS står för Real Time Strategi och kan närmast beskrivas som att du styr ett antal karaktärer eller trupper genom att beordra dem att göra vissa saker, tex Starcraft, Lemmings eller Lost Vikings är exempel på RTS spel. FPS är First Person Shooter alltså vi har en vy från karaktärens perspektiv. RTS momentet i Disintegration är riktigt bra och en nödvändighet att lära sig då huvudkaraktären själv inte kan rensa en bana på fiender själv, inte ens på lättaste nivån. 

Gravcycle är ett fordon likt en svävare som Romel använder för att flyga över stridsplanen

I framtiden så har mänskligheten kommit på ett sätt att föra över sitt medvetande i en artificiell hjärna. Denna hjärna kan sedan stoppas in i en valfri robot som i sin tur leder till att människor kommit på ett sätt att leva så gott som för alltid. En fraktion rödögda robotar utnyttjar detta genom att bli onda och göra elaka saker, egentligen får vi mer förklarat för oss men det är så ointressant och generisk så min förklaring räcker. De blå-och gulögda robotarna är en del av motståndsrörelsen som slåss mot de elaka rödögda. Rödögda har även tagit över en stor del av världen som det verkar. Det händer en olycka vilket leder till att Romel Shoal, en världsartist och racerförare hittas av motståndsrörelsen och rekryterar honom till att bli pilot på en “Gravcycle. Gravcycle är ett fordon likt en svävare som Romel använder för att flyga över stridsplanen och kommendera soldater till att utföra olika delmål, order, fokusera eldkraft eller bara söka skydd. 

Mellan uppdrag får vi röra oss i en slags hubvärld som varierar utifrån vart i berättelsen vi är

Målet med Disintegration är att ta mina karaktärer genom ett gatlopp fylld av rödögda robotar och hålla alla vid liv. Går en av mina soldater ner så måste jag plocka upp dennes huvud inom 30 sekunder, då får jag tillbaka soldaten i annat fall blir det Game Over. Likaså är det med Romel som jag styr han måste också överleva. Uppdragen är alldeles för långa och tar nästan 40 minuter styck att slutföra och det är oftast ingen idé att försöka bara kliva in med alla vapen i högsta hugg för då förlorar jag oftast utan taktik, taktik, taktik är det som krävs. Dör jag vid fel tillfälle så kan det vara många minuter gameplay som jag behöver göra om. Musiken finns där men den är så låg volymmässigt att jag knappt hör den, röstskådespelarna är solida speciellt han som har huvudpersonens röst. Den skådespelaren är den enda som jag hittat som har erfarenhet av denna typ av jobb, han har bland annat gjort rösten till Carlos Oliveira från Resident Evil 3 Remake.

Flera olika lägen, blanda fps med strategimoment

Mellan uppdrag får vi röra oss i en slags hub värld som varierar utifrån vart i berättelsen vi är, från början är det en hangar sedan blir det ett fältläger osv. Men detta är totalt meningslöst och fult, det tar bara tid och plocka på sidouppdrag känns onödigt då det lika gärna hade kunnat varit achievements jag skulle göra under uppdragen. Skjut tre raketer, använd förmåga x ett antal gånger eller klara det partiet utan att dö. För att inte tala om grafiken och animationerna i dessa hubområden, allt är statiskt, inga uttryck i varken mimik eller kroppsspråk och huvudpersonen får en onormalt lång överkropp, det ser jättedumt ut. Romer har en springanimation men det ser inte ut som det finns någon fysik bakom det, han liksom svävar i sin animering, men då är hub världen i tredje persons vy när resten av spelet är i första person. Det jag såg fram emot första gången jag såg Disintegration var multiplayerdelen. Flera olika lägen, blanda fps med strategimoment. Hur de lånat från Halo med tanke erfarenheten från den serien och populära Moba spel på grund av att vi styr trupper med specialförmågor. Men jag kan inte säga något om detta. Jag fick en kod till Playstation 4 en vecka före release och tänkte väl det är förståeligt om inte multiplayer är aktivt. Nu en vecka efter att spelet släppts så har jag fortfarande inte kunnat testa en onlinematch, jag tror tyvärr det beror på att det inte är någon som spelar online än. Så att yttra mig om Online läget är tyvärr omöjligt mer än att jag inte kunnat koppla upp mig och utav det jag hört av andra som spelar på PC så är det där Disintegration glänser.

Skjut tre raketer, använd förmåga x ett antal gånger eller klara det partiet utan att dö

Slutsatsen blir att Disintegration är ett sämre än mediokert singleplayer spel där finslipning och variation saknas. Spelet har stora potential bara folk stöttar utvecklaren och köper spelet, jag fick en kod men kommer även köpa spelet på PC och steam just för att jag tror den här multiplayern är något nytt och unikt. Med en rik historia, gedigen erfarenhet och ett hungrigt team tror jag Marcus och hans team på V1 Interactive kan få denna nya franchise att leva upp till sin potential. 

Disintegration

5

Grafik

5

Ljud

4

Spelbarhet

5

Hållbarhet

4

Plus

  • Striderna är välgjorda
  • Unik spelstil
  • Grafiken i uppdragen

Minus

  • Enformigt
  • Tråkig ljudbild
  • Grafiken i hubområdena
  • Ingen fungerande multiplayer på konsol