Spelinformation

  • Testad plattform: PlayStation 4
  • Utvecklare: Byking
  • Utgivare: Bandai Namco Entertainment
  • Genre: Fighting
  • Antal spelare: 1-2 Offline | 2 Online
  • Finns till: Nintendo Switch | PlayStation 4 | Windows | Xbox One
  • Släpps: 2018-10-26

 

Har du någonsin spelat ett spel, sett en film eller läst en bok och tänkt “Har inte jag upplevt det här förut”? Bandai Namco har en gedigen historia av adaption, alltså överföring av en berättelse från till exempel en anime till ett spel. My hero One’s Justice är just en sådan adaption och en i mängden av andra lyckade spel så som Seven Deadly Sins, Naruto, Dragon Ball och Sword Art Online. My Hero One’s Justice handlar om grabben Midoriya som växer upp i en värld där alla har superkrafter, så kallade quirks. Midoriya är en utav de få som är född utan superkrafter varpå han en dag träffar den starkaste, coolaste och bästa superhjälten, All Might. Midoriya vet inte om det ännu, men han kommer att få ärva All Mights krafter och därefter söker han sig in till superhjälte-akademin, en skola för alla superhjälte-aspiranter varpå äventyret börjar.

Spelet utspelar sig i mitten av animen My Hero Academias andra säsong och avslutas en bit in i säsong tre. Varför berättar jag detta? Jo för har ni inte sett serien så kommer det vara jättesvårt att hänga med. Spelets story-läge utspelar sig direkt ifrån animens 27e avsnitt och du ställs inför en kamp mot självaste Gran Torino. Har du inte sett serien så kommer du inte ha en aning om vem detta är, men jag kan avslöja att det är en chef över en praktikplats som Midoriya tidigare hade. My Hero One’s Justice är ett tredimensionellt fightingspel där vi redan från start kan välja olika karaktärer ifrån animen och slåss med, men i storyläget är det en strikt och linjär berättelse som utspelar sig där vi får följa olika karaktärer och utkämpa olika strider som för berättelsen framåt. Något som däremot överraskade mig när jag klarat av storyläget är att spelet började om från början, men den här gången fick jag spela som skurkarna istället för hjältarna. 

Det går att utföra uppdrag eller missions där jag får välja tre karaktärer där jag ska klara av ett antal olika bossar

Berättelsen berättas i serietidningsformat med bildrutor i mellansekvenserna, dock är dessa sekvenser direkt hämtade ifrån animeserien men de bidrar till att skapa en röd tråd i berättelsen. När det däremot sker något dramatiskt och karaktärerna ska agera med känslor och prata görs det med hjälp av spelets grafiska motor och en hafsig animering vilket inte imponerar. Grafiken är oerhört ojämn och kantig, nästan hämtad ifrån ett valfritt Playstation 2-spel sett till dagens grafiska standard. I animen raseras höghus till småsten efter att karaktärerna förlöst sina kraftfullaste attacker, men i spelet lossnar lite tapet och stenbitar ifrån väggarna vilket känns uruselt gjort. Det grafiska har inte varit i fokus när detta spel utvecklats och tyvärr medför det problem vad gäller karaktärernas ”Hitboxar”. Hitboxar i spel avgör vilken precision som krävs för att exempelvis göra ett headshot i FPS-spel eller träffa rätt i fightingspel. I My Hero One’s Justice känns det som att karaktärerna är på plats fast ändå inte, vissa slag och sparkar som uppenbart, rent grafiskt träffar, registreras inte som en träff och en inre frustration börjar bygga upp. Det här blir så oerhört tydligt på karaktärer som rent fysiskt är längre än min egen karaktär där fler slag missar än träffar trots att min karaktärs arm eller ben går rätt igenom motståndaren. 

Alla slagsmål i spelet är 1 mot 1 men med hjälp av en combo-mätare som fylls på genom att jag träffar motståndaren eller själv tar stryk så kan jag kalla på en medhjälpare. Det gäller att tajma dessa attacker rätt som i de senare Street Fighter-spelen men när jag möter datorn så lyckas de alltid att undvika eller blockera dessa attacker. Byking som utvecklat spelet har gjort en hel del märkliga designval och ett av de innefattar motståndarens odödlighet när jag försöker junglera med dem eller för all del, slå eller sparka på dem när de ligger ner. Just dessa två egenskaper används flitigt i diverse fightingspel men här är det strikt förbjudet för det går helt enkelt inte att utföra. Kontrollerna däremot är väldigt simpla och kan tilltala en större skara spelare då vi använder fyrkant för vanliga attacker, triangel och cirkel tillsammans gör en specialattack och beroende på hur vi samtidigt för styrspaken så förändras attackerna. 

Byking som utvecklat spelet har gjort en hel del märkliga designval och ett av de innefattar motståndarens odödlighet

I början av spelet blir jag tvingad in i en ”lära sig slåss”-match. Här får jag lära mig hur slagsmålssystemet fungerar, hur jag löser ut en specialattack och allt däremellan. Det finns tydliga regler för vilka attacker som ska användas mot de olika inkommande attackerna t ex ett vanligt slag bryter en grepsituation, ett grep bryter en counter-attack osv men det glöms av lika fort som jag lär mig dem. Jag kommer på mig själv att trycka fyrkant och trekant hela tiden, utan att bry mig om varken styrspak eller regler. Men det kan ju också bero på valmöjligheten vi ges före varje fight att välja kontroller. Väljer jag att köra manuella kontroller så behöver jag använda styrspaken i kombination med olika knappkombinationer för att dela ut massvis med skada på motståndaren. Däremot finns möjligheten att välja ”Normala kontroller”, som gör spelet så otroligt mycket enklare att spela där jag kan trycka lite alla möjliga knappar så skapar karaktären egna specialattacker som hen tycker passar in. Efter varje avslutad strid belönas spelaren med ett betyg, ju högra betyg desto bättre belöning. Belöningen kan bestå av kosmetiska prylar till karaktärerna och absolut ingenting annat. 

Nu finns det lite andra spellägen än det härliga storyläget. Det går att utföra uppdrag eller missions där jag får välja tre karaktärer där jag ska klara av ett antal olika bossar. Den hela tvisten i detta läge är att mina gubbar inte får tillbaka någon hälsa efter varje avslutad strid. Karaktärerna kan även gå upp i level i detta läge vilket gör de kraftfullare och tåligare. Onlineläget finns även det representerat och det är så klassiskt det bara blir. Jag ställs emot en motståndare på nätet där bäste man eller kvinna går vinnandes därifrån, punkt slut. Det här läget har varit helt ospelbart då det både laggade, hitboxar som störde och milslånga köer in i matcher. 

My Hero One’s Justice handlar om grabben Midoriya som växer upp i en värld där alla har superkrafter

Jag upplever att My Hero One’s Justice försöker vara något som Naruto-spelen lyckades bra med. Karaktärerna ska känna starka och personliga, specialattackerna ska vara coola och berättelsen ska vara engagerande och intressant. Istället fick jag uppleva ett spel som känns ofärdigt, oseriöst och utvecklat för en tidigare konsolgeneration. Karaktärerna i My hero One´s Justice känns svaga, attackerna verkningslösa, story direkt kopierad från anime och underligga speldesigns-val. Jag är ett stort fan av animen My hero Academia och jag kan säga att detta spel gör det inte serien rättvisa.

My Hero One’s Justice

5

Grafik

5/10

Ljud

4/10

Spelbarhet

5/10

Hållbarhet

5/10

Plus

  • Möjligheten att spela skurk
  • Få slåss mot min vän i soffan
  • Kontrollerna

Minus

  • Grafiken
  • Spelsystemet
  • Miljön
  • Musiken
  • Brist på progression