Spelinformation

  • Testad plattform: Nintendo Switch
  • Utvecklare: Ubisoft
  • Utgivare: Ubisoft
  • Genre: Turbaserad Strategi | Actionäventyr
  • Antal spelare: 1-2 Offline
  • Finns till: Nintendo Switch
  • Släpps: 2017-08-29

 

De galna kaninerna är tillbaka och den här gången tillsammans med spelvärldens mest älskvärda rörmokare, Mario. I ett fartfyllt och strategiskt turbaserat äventyrsspel blir i alla fall jag smått överraskad över hur väl de båda världarna går ihop i Mario + Rabbids: Kingdom Battle. Det är nästan alltid lika spännande och se vad Nintendo har att visa upp när de stora spelmässorna börjar närma sig. Jag minns att Ubisoft gjorde en liten grej av att visa deras knasiga kaniner i ett nytt spel under en E3 mässa för något år sedan, och då var jag inte lika imponerad som jag är efter att ha fått ta del av det färdiga spelet. 

Spelet känns egentligen aldrig för enkelt eller för svårt, däremot kan det snabbt kännas repetitivt

I ett spel där Mario florerar brukar ofta ha en bakomliggande och intressant berättelse som jag gärna vill påbörja, ta del av och avsluta. Den här gången handlar det om “The Rabbids”, kaninerna som tagit sig till Mushroom Kingdom som är Marios hemmaplan, och här har de vänt upp och ned på alltihopa. Inte bokstavligt talat, men med hjälp av en specialdesignad hjälm som går under namnet “SuperMerge” kombineras olika karaktärer och objekt med varandra för att skapa ett ännu större och aggressivare monster. Gissa vilket jobb du kommer få? Jo, du ska nämligen jaga rätt på den mycket speciella hjälmen och sätta stopp för kaninernas framtåg.

Spelets upplägg är relativt enkelt och rättfram. Du styr dina karaktärer som i grund och botten består av Mario och några av hans kompanjoner från Mushroom Kingdom, eller lånar några av kaninerna som tagit sig dit och är utklädda till exempelvis prinsessan Peach eller Luigi. Ofta framkallar de underbara kaninerna några småskratt för både mig och min lillgrabb som tycker spelet är riktigt underhållande. Det kan handla om saker som de gör, danser de utför eller bara hur de ser ut i sina förklädnader. Hur som haver så springer vi runt på olika “världar” i kungariket och stöter på fiender likt ett ban-liknande upplägg, på vissa platser går det att springa in i fiender eller händelser som sätter igång spelets huvuddel, det strategiska slaget.

Olika typer av skjutvapen är de flesta karaktärer utrustade med

När det är dags att besegra fienderna kastas vi in i en turbaserad session där jag och mina karaktärer turas om med motståndaren att utföra olika moves. Det går att gömma karaktärerna bakom olika stenbumlingar, väggar eller liknande för att undvika att bli träffad av motståndarna. Olika typer av skjutvapen är de flesta karaktärer utrustade med, men det som förhöjer och gör att spelet står ut lite ifrån mängden är att du även kan navigera fram till fienden för att fälla den och på så sätt göra skada, eller hoppa på dina kompanjoners huvuden för att ta sig till nya höjder eller smasha rumpan rätt ned på fienden. Det finns så många olika sätt att klara av de olika nivåerna eller fighterna att jag som spelare erbjuds en stor frihet. Tankarna styrs inte in på ett visst spår, däremot så kan bossar besegras på ett visst sätt, så där blir vi låsta.

När vi inte befinner oss på slagfältet så springer vi runt i en delvis begränsad värld som innehåller både gömda skatter och små pussel som går att lösa för att finna nya vapen. Här kommer äventyrsdelen in men den är inte i närheten så finslipad som vi är vana vid när vi springer runt som Mario i ett spel. Här får jag även starka vibbar ifrån Super Mario RPG som släpptes till Super Nintendo år 1996 och som senare gavs ut till Nintendo Wii 2008. Att tankarna förs dit är på grund av att vi fick röra oss omkring på samma sätt som i det här spelet; i en något begränsad värld dock med mycket dialoger vilket saknas lite här. Ofta blir det ett monotont jagande efter gömmor på de olika banorna som sedan leder dig in i nästa strid. Jag gillar även hur Ubisoft lyckats peta in ett flerspelarläge där du kan ställas emot en annan spelare lokalt i soffan där ni båda får välja tre karaktärer vardera samt vilket vapen de ska bära med sig ut på slagfältet. Sedan handlar det om vem som kan utnyttja spelplanens bredd och höjd på bäst sätt, för spelläget som går att ta sig an är precis densamma som alla fighterna i spelet utspelar sig på. 

Mycket tid och passion har spenderats i hur de strategiska turbaserade momentet ska kännas

Precis som majoriteten av alla spel som lanseras till Nintendos konsoler är det en mycket trallvänlig musik som bemöter oss och förföljer oss även när spelet stängs av. Inte nog med det så sprudlar de olika världarna av så mycket Mario-känsla så det står härliga till. Ni vet, isbanor, sandbanor, spökbanor, allt finns här förutom att de saknar en och annan karaktär som hör dem till. Det råder en härlig atmosfär över hur Mario + Rabbids: Kingdom Battle känns både att befinna sig i världen och de olika spelsegmenten. Det finns något visst med att vilja samla på sig de olika vapen som finns utspridda eller de övriga samlarobjekten som alltid återkommer i äventyrsspel nu för tiden.

Jag gillar det här spelet starkt, trots att det känns som att berättelsen är mer sekundär än primär. Mycket tid och passion har spenderats i hur de strategiska turbaserade momentet ska kännas och spelas, vilket jag även tycker har gjorts riktigt bra. Spelet känns egentligen aldrig för enkelt eller för svårt, däremot kan det snabbt kännas repetitivt förutsatt att du som spelare inte gillar att göra liknande uppdrag om och om igen, fast i olika miljöer.

Mario + Rabbids: Kingdom Battle

Mario + Rabbids: Kingdom Battle
8

Grafik

9/10

Ljud

8/10

Spelbarhet

7/10

Hållbarhet

7/10

Plus

  • Härlig mix av karaktärer
  • Stridsmomenten

Minus

  • Berättelsen känns inte i fokus
  • Kan kännas repetitivt