Spelinformation

  • Testad plattform: PlayStation 4
  • Utvecklare: LEVEL-5
  • Utgivare: Bandai Namco Entertainment
  • Genre: Rollspel
  • Antal spelare: 1 Offline
  • Finns till: PlayStation 4 | Windows
  • Släpps: 2018-03-23

 
Förväntan…ah förväntan är den vännen som aldrig försvinner eller överger mig. 
 
Föregångaren Ni no Kuni: Wrath of the White Witch var ett fantastiskt bra spel till PlayStation 3, även om det inte var världens mest originella rpg så var det bra. Det hade bra grunder och förnyade lagom mycket med fantastisk musik, grafik och mysig story. Del två; Revenant Kingdom har alltså en hel del att leva upp till.

Studio Ghibli medverkar denna gång inte alls lika mycket som sist men känslan finns kvar och ett bra spel är ett bra spel. Level -5 står dessutom bakom stortitlar som; Dark Cloud, dark Chronicles, Dragon Quest VII, Rouge Galaxy för att bara nämna några. Den stora frågan här blir; är Ni no Kuni II: Revenant Kingdom ett bra spel?

Ni no Kuni II är inte bara bra, det är otroligt bra

Innan du får panik och hets-scrollar ned till betyget; Ni no Kuni II är inte bara bra, det är otroligt bra och nu är det dags att förklara och berätta varför, så spetsa öronen och ögonen (om du sett videorecensionen) vet du att det är ett väldigt bra spel, trots småsaker som kunde gjorts bättre var och är det ett underhållande spel som förmedlar känslor på ett magisk sätt (vilket känns igen från Studio Ghibli’s filmer) Det som verkligen fångade mig då var spelets story.

Denna gång utspelar sig storyn i världen Ding Dong Dell (besparar mig skämten) och den oerfarne unga prinsen Evan blir tvungen att växa upp fort och tillsammans med andra runt om i världen även starta ett nytt kungarike som måste byggas upp från början. Ingen enkel uppgift och heller ingen som byggs på en dag. Som tur är finns det hjälp runt om i världen och även om Evan måste bevisa sig för många olika individer slutar det oftast alltid lyckligt. Om du har spelat det första Ni no Kuni eller inte spelar absolut ingen roll då storyn inte är densamme, så du kommer inte ha några som helst problem att förstå storyn (även om jag tycker att du ska uppleva del 1 till PlayStation 3) Där del ett berörde mig otroligt mycket med sin story och dessa egenskap att fånga upp spelare med känslorna så kanske inte del två lyckas lika bra. Det är dock helt okej då spelet är så bra på såpass många andra plan, det jämnar ut sig helt enkelt och på ett mycket bra sätt.

Evan måste helt enkelt strida för att vinna mark och land för det kungarike han ska bygga

Det Ni no Kuni II gör bättre är ett par saker, men innan jag listar dom bör du ställa dig själv frågan; tyckte jag om del 1? om inte kommer du med säkerhet inte tycka om del 2. Låt oss börja med de största skillnaderna; Stridssystemet i Ni no Kuni 1 var turbaserat och lite småseg, i del två är det istället i realtid vilket påminner en hel del om Tales serien fast utan kamera hetsen och mindre invecklat. Det hela resulterar i mer lättspelade och framförallt roligare strider. Spelet blir dessutom mer lockande för personer utanför jrpg sfären och även till de lite yngre spelaren, men även de inbitna fansen.

Till din hjälp har du förutom dina vänner även små otroligt gulliga figurer vid namn Higgledies. Dessa små varelser liknar lite Pikmins och ersätter monsterjagandet/samlandet från del 1. Förutom att dessa är att de hjälper dig under strider med healande/buffar samt attacker så kan de även hjälpa dig att nå annars onåbara platser. Higgledies är inte helt lätta att få fatt i heller, så du bör leta ordentligt efter dom. Dessutom måste balansera deras personligheter och humör för att nå bästa resultat. Under strider hjälper de även till och några är självgående medan andra kräver att du aktiverar dom genom att trycka på X i en blå cirkel de är samlade i. Jag vet att flera uttryckt en viss besvikelse då avsaknaden att jaga och fånga monster var en mycket populär del, personligen tycker jag det är skönt att slippa då det blev aning för mycket ”samla allt syndrom” Men du ska inte tro att Ni no Kuni II saknar saker att samla, dock i mer som nämnt lagom mängd. Att samla på sig alla Higgledies är en av dem, att få tag på ovanliga vapen, samla recept är bara några nämnvärda. Det bästa är att det inte tar bort fokusen från själva storyn och spelets progression. 

Miljöerna är vackra och grafiken levande tillsammans med passande musikstycken

Det finns tre olika typer av strider; den första är inne på områden där du ser fiender och kan antingen slå dom för att påbörja striden som flyter in direkt från slagit till hälsomätare utan laddtider, eller försöka springa för livet. Den andre är på världskartan där dina karaktärer ser ute som chibi figurer tillsammans med massa fiender som vid upptäckt av dig får ett utropstecken ovanför huvudet och börjar jaga dig. Den sista typen är din armé mot fiendens armé och även här blir karaktärerna ändrade till chibi, det hela påminner om Suikodens armé strider fast istället för en fast bild så är det levande och här får du tänka till lite extra. Denna funktion känns välarbetad och planerad istället för inlagd i brist på annat. Evan måste helt enkelt strida för att vinna mark och land för det kungarike han ska bygga.

De olika typer av trupper du har går att rotera med L1 och R1, detta för att placera bågskyttar i korrekt formatering mot de fiender som är svaga mot just pilar och dina riddare mot de fiendetyper som är svaga mot just dom. Det hela låter enkelt vilket det till en början är, men lite senare in i spelet blir det mycket mer att hålla koll på och dina truppledare har även specialare du kan använda när en mätare är full. Om vi hoppar tillbaka till de två förstnämnda typer av strider i spelet funderar de väldigt simpelt och är dessutom otroligt roliga och engagerande att delta i. Du använder dig av tre stycket medlemmar ur din grupp varpå du styr en och här är det tur att ai;n är såpass bra som den är, inte en enda gång har jag dött p.g.a. dålig ai eller någon larvig bugg då allt flyter på som det ska. Du utrustar dig med tre stycken huvudvapen samt ett distans vapen och under spelets gång låser du upp olika skills som enkelt går att utföra.

Spelet blir dessutom mer lockande för personer utanför Jrpg sfären

Ljuder och framförallt musiken bjuder på en trolsk musikupplevelse och där föregångaren hade fantastisk musik levererar del två ännu bättre (vilket inte är någon liten bedrift!).  Även om Level-5 och Bandia Namco vill att du ska påverkas av spelets story, och det gör du tro mig så försvinner inte det faktumet att musiken spelar en större roll här än vad den gjorde i föregångaren. (min personliga åsikt i alla fall). Miljöerna är vackra och grafiken levande tillsammans med passande musikstycken skapar det en perfekt blandning. Röstskådespelarna på den japanska sidan skiner som vanligt och de engelska gör ett väldigt bra jobb också (för ovanlighetens skull)

 

Ni no Kuni II: Revenant Kingdom

9

Grafik

9/10

Ljud

9/10

Spelbarhet

9/10

Hållbarhet

9/10

Plus

  • Vackert
  • Roliga strider
  • Lättspelat
  • Underbart soundtrack
  • Bra röstskådespel även på Engelska

Minus

  • Kameran lider av framerate problem
  • Behöver någon uppdatering för några små buggar