Äntligen får jag åter göra ett besök i helvetet och döda stora äckliga demoner med mina supercoola vapen. Allt det här mixat i ett spel med högt tempo kan vara både positivt och negativt. Se videorecensionen av Doom här nedan och se vad Lillbirro tycker om spelet i sin nylansering.


Liggandes på en brits i en övergiven rymdstation på Mars, då känner jag mig inte allt för kaxig. Att det dyker upp äckliga demoner framför ögonen på mig gör det hela inte bättre, men så fort jag får höra en annan mänsklig röst i form av Samuel Hayden, en forskare som förde över sin hjärna till en dator känner jag mig genast mycket säkrare. Spelaren tar sig an rollen som en “Doom Marine” – En oerhört kraftfull men instabil soldat som en gång i tiden besegrade helvetets bestar. Nu är det återigen dags att ta på sig skyddsdräkten och bege sig ut på demonjakt.

Doom är ett spel som länge legat mig varmt om hjärtat. Ett spel som jag, när det begav sig, gärna spelade på den svåraste svårighetsgraden när fienderna återskapades 20 sekunder efter att de har dödats. Idag kan jag fortfarande känna samma dragningskraft till att bemöta utmaningen och startade även detta spel på svåraste svårighetsgraden. Till skillnad från spelseriens begynnelse där man inte kunde titta uppåt eller nedåt, utan alla fiender som du ville skjuta skulle vara i ditt synfält. Denna generations Doom-spel bjuder på ett helt annat tempo, en helt annan utmaning och det finns en hel del likheter sedan tiden då Unreal Tournament var ett hett spel. Det går snabbt, det är action ut i fingerspetsarna och svårt som attans, tur att laddningstiderna är så pass korta som de faktiskt är.

Doomtxtscrnone

Många av de vapen vi får tillgång till är riktiga klassiker

Det känns som att utvecklarna id Software ändå tagit sig tid att försöka få en så tajt kontroll det bara går, vilket man lyckas bra med. Det är ett sömlöst system som gör att jag snabbt kan byta vapen mitt i en fight då tiden går långsammare i några sekunder medan jag väljer vapen bland min breda arsenal. Många av de vapen vi får tillgång till är riktiga klassiker så som Super Shotgun, motorsågen eller BFG 9000. Till råge på detta går det även att uppgradera dina vapen med mer ammunition, att de gör mer skada eller varför inte låta din super shotgun skjuta ännu flera skott. Allt det här bidrar till större valmöjligheter att lösa olika situationer du ställs inför. Mitt favoritvapen har landat på just hagelbössan med fördel av att spelet går så snabbt, det är sällan fienden lyckas få iväg sina attacker förrän jag har varit framme och blåst 10 skott i magen på dem.

För att uppgradera dina vapen kan du antingen leta rätt på hemliga platser eller vapenuppgraderingar som representeras av en flygande robot som du slår halvt ihjäl och snor dess komponenter, eller så går det att vara riktigt grym, döda massa fiender utan att ta för mycket skada eller helt enkelt vara snabb för att låsa upp uppgraderingar per bana. Du kan tjäna in max 5 stycken poäng per bana, där varje vapen blir dyrare att uppgradera vart eftersom du “levlar upp det”. Det här tvingar mer eller mindre spelaren att leta efter gömda gångar, platser, eller helt enkelt använda sig av momentum för att ta död på flera fiender samtidigt. Jag tycker att det här är ett mycket välkommet segment i Doom och som bara gör det bättre än vad det redan är.

Doomtxtscrntwo

Varför inte spela lite Tower Defence?

Förutom Singelplayer-läget kan man givetvis spela Multiplayer i Doom, och här snackar vi Unreal Tournament. Det är speed, det gäller att ha koll på sin omgivning och banorna, men framför allt gäller det att veta vart olika power-ups som exempelvis demonkraften finns, och när. Här finns det lite olika spellägen: man har inspirerats från andra kända FPS-spel som fokuserar på multiplayer när det gäller loadouts, möjligheten att låsa upp nya vapen, armordelar och liknande. Det här har vi sett i många andra spel som exempelvis Call of Duty-serien, men att Doom ska blanda sig in där tycker jag inte. Däremot finns det något här som inte finns i något annat spel på konsol idag, nämligen SnapMap.

Vi kan skapa våra helt egna banor och det tar inte stopp där, man kan även skapa nya spellägen. Varför inte spela lite Tower Defence där vi ska döda vågor av fiender som blir bara blir kraftfullare för varje våg, och samtidigt kunna uppgradera dig själv som ett vandrande torn med nya vapen och liknande, eller varför inte en “Hunger Games”-mod där vi ska vara den sista överlevaren precis som i boken och filmen. Verktyget känns väldigt enkelt, bara välja objekt, fiender, händelser eller förutbestämda texter som ska dyka upp när spelaren exempelvis dödat alla gubbar på en plats eller liknande. Däremot kan det till en början vara lite svårt att hantera kontrollen med tanke på alla olika knappkombinationer som att exempelvis zooma in och zooma ut, eller de smått kryptiska menyerna, men när vi väl lärt oss det är det hur enkelt som helst att använda sig av SnapMap Här finns det inga gränser och kan man sin spelhistoria var det precis på det här sättet fast i Blizzards RTS Warcraft som DOTA startade.

Doomtxtscrnthree

Hur enkelt som helst att använda sig av SnapMat.

Musiken är en rockig variant av den annars klassiska tonen i Doom. Jag kommer på mig att ibland sitta och nynna på låtarna, eller ljudet av en dörr som stängs bakom en eller varför inte det nostaligska ljuden av olika demoner. Allt har en igenkänningsfaktor, framför allt om du har testat de tidigare spelen i serien, och det är absolut inte något dåligt. Fienderna går och agerar inte som förut, men de finns där och de känns igen. Mitt första möte med en av jägarna, han såg tidigare ut som ett rosa troll, får verkligen igång adrenalinet i kroppen och jag verkligen känner hur häftigt det här är. Fienderna rör sig inte rakt mot dig utan kan komma flygandes från tak, väggar, underifrån eller bara jaga livet ur dig vilket har hänt ett flertal gånger. id Software har verkligen lagt ned krut på att göra din tid i Doom till ett riktigt helvete framförallt om du kör på de svårare svårighetsgraderna.

Doom gör en åtråvärd comeback efter ett uppehåll på 12 år, men vilken comeback därefter! De skräckinjagande tonerna av monster som lurar någonstans i rummet, till hagelbrakaren som bränner av flera skott i varje salva får verkligen energin att flöda. Att varje möte med fiender även blir som en mindre bossfight gör mig absolut ingenting och actionsekvenserna känns verkligen helt rätt. Fienderna är för en gångs skull smarta och kommer att göra det här till ett helvete rent ut sagt. Snart kanske vi får se ett nytt spel födas i och med SnapMap-funktionen, att skapa egna banor och spellägen.

DOOM

DOOM
8

Grafik

9/10

Ljud

8/10

Spelbarhet

8/10

Hållbarhet

7/10

Plus

  • Nostalgisk kick
  • Underbart tempo

Minus

  • Multiplayer-delen
  • Enformigt i längden