Jonathan Lundkvist driver Cosplayprojektet Lundkvists Logement och är medlem i Ubisofts Star Players Program.

Tidigare i år blev jag inbjuden att delta i Star Players, ett program som Ubisoft driver och genom de programmet har jag haft turen att få titta närmare på Rainbow Six: Siege, under E3 i Los Angeles och nu senast under Gamescom i Köln. Innan vi börjar kan jag berätta att sedan presentationen under E3 2014 och den stängda alfan av Rainbow Six: Siege så har spelet utvecklats en hel del.

Jag spelade alfan utförligt, men under spelandet kände jag att det inte riktigt föll mig i smaken. Jag hade en lång lista med förbättringar och klagomål, den innehöll allt från den snabba tempot till spray och pray naturen spelet Siege hade. Kortfattat: Alfan kändes inte som en Rainbow Six titel. Verktygen man använder sig av kändes meningslösa och det enda sättet att avancera var genom att kuta och skjuta, visst för det mesta av tiden var det kuta och skjuta som ett lag, men det var alldeles för likt Counterstrike. Det var därför en välkommen syn när jag upptäckte att Ubisoft Montreal verkligen hade lyssnat på feedbacken och justerat några av de viktigaste frågorna från sin community.

Under E3 i Los Angeles fick jag chansen att spela Rainbow Six: Siege igen – både de nya spelläget Terrorist Hunt Mode (Jag vägrar kalla det TerroHunt, namnet är en styggelse) – och multiplayer. Det stod snart klart för mig att det var samma spel men en annan upplevelse. Eftersom jag spenderat flera timmar med alfan och inte fick tillräckligt med hands-on tid under E3 för att göra en rättvis jämförelse. Jag var upptagen med att skjuta automatkarbin, samtala med fantastiska människor och gå runt i min Cosplay.

Jrainbowsixsiegetwo

det märks att massvis med arbetstimmar lagts ned på Terrorist Hunt-läget

På Gamescom var det dock annorlunda. Jag hade massvis med tid att faktiskt spela spelet och jag gjorde precis just det. E3 hade redan övertygat mig att gameplayen var annorlunda och mycket bättre än alfan. Eftersom jag spelat alfan en hel del hade jag ett visst försprång över de andra spelarna, och det hjälpte verkligen när det kom till ego boosten då jag vann fler matcher än jag förlorade.

När det kommer till Rainbow Six: Siege’s enspelarläge var detta en besvikelse. Det finns inga AI-Kompanjoner som kan hjälpa dig, men som tur är går det att spela co-op med en vän. Precis som vilket annat spelläge handlar det i grund och botten om att ha rätt lag och lagkamrater, speciellt om du är som mig och verkligen vill bli uppslukad i storyn. Det senaste jag hörde är att det bekräftats att det rör sig om 20 st uppdrag och 20 st operators. Man skulle kunna tro att du låser upp en Operator per uppdrag, men när jag frågade om det rörde det sig om en slump. Det finns fem rekryter – en per organisation – och dessa har tillgång till alla vapen och verktyg till just sin insatsstyrka, trots detta har ingen av dem någon unik förmåga. Sist men inte minst har vi 20 st operatörer från FBI, GSG-9, Spetznatz, Special Air Service och GIGN.

Själva storyn i Rainbow Six: Siege handlar om ”White Masks” en terroristorganisation som har liknelse med skurkarna från Tom Clancy’s roman och båda delar ett komplett förakt för mänskligt liv samt öppet utmanar Rainbow Team att försöka fånga dem. Rainbow Six har fått i uppgift att skapa ett nytt team där gränser och protokoll inte är något hinder. De som behövs kommer ansluta sig till det bästa counter-terrorist teamet i världen för att bekämpa det nya hotet.

Jrainbowsixsiegethree

Rainbow Six har fått i uppgift att skapa ett nytt team där gränser och protokoll inte är något hinder

White Masks dyker även upp som skurkarna i spelets Terrorist Hunt spelläge, vilket är spelets primära co-op upplevelse. I Nvidias bås under en timme ledde jag lag in i det franska konsulatet, jag tyckte det kändes som en mer avslappnat upplevelse än multiplayern och ett bra sätt att prova på olika taktiker och vapen. Dock kan detta vara p.g.a. svårighetsgraden som var nedsatt till normal. Ett objekt placeras slumpmässigt på kartan och laget måste antingen desarmera bomber, skydda VIP’s eller frita gisslan. White Masks kommer göra allt i deras makt för att förhindra detta och kommer ha igenbommade fönster och fällor och dessutom vara beväpnade till tänderna.

Under den timme jag spenderade med detta spelläge upptäckte jag att fienden är övertygande och svårhanterad, till och med på spelets svårighetsgrad satt till normal. White Masks firar ned sig och tar sig in genom fönster, förstör dörrar för att få en bättre vinkel och siktlinje på dig, de låter även medlemmen i deras specialstyrka med sköld gå först för att göra det svårare för dig att träffa dem. Om något skulle jag vilja att de grupperade sig mer, de skulle fortfarande ha vanan att dyka upp en och en fast även från olika håll, det skulle resultera i att mer än en av lagen skulle behöva skifta sin uppmärksamhet för att hjälpa varandra.

Medan AI’n kan attackera från flera olika håll kan de även bli överraskade. Om du bryter dig in på en av platserna i byggnaden de inte vaktar, är chansen att de inte hör det och inte reagerar. Det är här jag verkligen skulle vilja använda mig av ljuddämpare eftersom skottlossning mer än ofta avslöjar din position till fienden. Jag har svårt att se att jag kommer spela Terrorist Hunt mer än när jag vill ha en mer avslappnad Siege upplevelse, det märks att massvis med arbetstimmar lagts ned på Terrorist Hunt-läget. Det är verkligen mer än bara slumpmässigt placerade fiender på en karta, och det känns bra att se utvecklarna lägga fokus även på co-op som en del av upplevelsen.

Jrainbowsixsiegeone

i den färdiga versionen av spelet kommer det bli möjligt att välja eldläge på vapnen

När vi ändå är inne på Multiplayer, är det verkligen här Siege skiner som sin namne. Gameplayen har saktas ned rejält sedan alfan och spelarens rörelser likaså, vilket innebär att du inte kan komma undan genom att röra sig i sidled eller springande igenom en match. Jag bevittnade flera gånger vad som händer om ett koordinerat lag möter ett icke koordinerat, där slutresultatet blev som ni kanske kan gissa. Det ska bli intressant att se hur lagmekaniken kommer fungera online där spelare alltid är snälla och villiga att samarbeta.  Jag är rätt säker på att de efter några rundor där de blir skjutna i huvudet kommer lära dem en smula ödmjukhet eller så blir du introducerad till deras vokabulär av inhemska svordomar.

Jag hade inga som helst problem att spela tillsammans med främlingar som kom och spelade i båset, men det var p.g.a. att jag vid starten på varje runda frågade om det var någon som spelat spelet tidigare och jag spelade aldrig någonsin med någon som faktiskt gjort det. Några av dem var en grupp vänner medan andra var ensamma och ville spela på det sättet. Att någon tog kommandot var uppenbarligen en bra sak, speciellt då våra motståndare kunde vara väldigt desorienterade. Spelläget som var tillgängligt var Secure the Area och du fick spela en match delat in i två rundor och det var ytterst sällsynt att det blev en tredje match för matchpoäng, ett bra sätt att se till att spelet aldrig slutar oavgjort.

Det var tydligt att de flesta som provade på spelet förstod konceptet; det handlade inte om att bara springa omkring och vänta på att nästa fiende skulle dyka upp. barrikadera gick fort, ibland med uppmuntran från Ubisoft Game Guides, ibland av mig. Användbara taktiker verkade sprida sig universellt; bland de som styrde sina drönare nära fiendespelare i ett försök att provocera dem till att öppna eld, detta med varierande framgång och endast en gång såg jag det fungera som avsett. Bland spel som Battlefield och Counterstrike är det vanligt att se folk skjuta på varandra vid spelstart på lek; i det här fallet ledde det till vredesskrik då de upptäckte att i Rainbow Six: Siege är alltid friendly fire på. Som tur är kan din vän återuppliva dig och striden kan fortsätta, men Rainbow Six: Siege bär med sig seriens läxa att respektera våld och att gå försiktigt fram.

Jrainbowsixsiegefour

Med en knapptryckning skiftade matchen från 5 vs 5 till 5 vs 2

Det mest användbara verktyget i ditt arsenal i multiplayerläget var utan tvekan skölden. Grundprincipen ”spelare med skölden går först” var självklart men även den taktiken kunde gå fel väldigt fort. Under en minnesvärd match gömde jag mig nära trapporna vid Hereford Base med Bandit, en av de nya GSG-9 operators som kan bära med sig en H&K MP7a och en fjärrstyrd sprängladdning. Medan motståndarlaget gick upp för trapporna, två operatörer med sköldar längst fram vände de sig med ryggen mot min sprängladdning. Med en knapptryckning skiftade matchen från 5 vs 5 till 5 vs 2 och mina lagkamrater kunde snabbt ta ut de två resterande operators på motståndarlaget, som var förvånade att deras gömställe bakom sköldarna plötsligt försvunnit.

Att ändra och skräddarsy sina vapen kommer vara lika viktigt som att bemästra som verktygen och veta vad du ska se upp för. På grund av just denna anledning var det till min förtjusning jag fick veta att i den färdiga versionen av spelet kommer det bli möjligt att välja eldläge på vapnen. Det ska bli intressant att se hur det påverkar de olika vapnen det rör sig om i fråga. Medan korta skurar nästan alltid tar hem segern, är det inte alltid det bästa valet.

Ett annat mycket användbart verktyg är G8A1an. Jag såg verkligen fram emot G3an som jag trodde mig se i GSG-9 i trailern men det visade sig vara den tyska H&K 21 LMG och inte det tunga geväret. Det var jätteskoj eftersom vårt jobb inte bara är att ta kål på fienderna utan även att se till att de stannar nere, ihopkurade i deras små hörn tills du kan ge dem trösten av en granat som sällskap. Det var även ett bra verktyg att få dina fiender borta från barrikader eller hål i väggarna medan ditt egna lag tar sig förbi eller försöker ta sig in. Jag har aldrig sett så bra understödseld gjort såhär bra utanför realistiska militär simulatorer på ett väldigt långt tag, och jag är glad att se att Ubisoft Montreal skapar genuina krav på att ducka utan att ge spelaren några bonuspoäng.

När det kommer till valet av operators tycker somliga att recruit är den starkaste, eftersom du kan välja både vapen och verktyg. Jag håller inte med. Alla operators är bra på olika saker; det är detta som är grunden för ett system som gör att ett bra balanserat lag som är den vinnande formeln. Det återstår att se vilka verktyg som kommer användas mest och vilka verktyg som blir tweakade för att balansera gameplayen.

Jrainbowsixsiegefive

Självfallet vore det ett steg i rätt riktning för Rainbow Six: Siege att ta klivet in i E-sporten

Spectator kameran som finns med Rainbow Six: Siege är en funktion som jag fick ta del av under en presskonferens och något som jag verkligen tycker om. Förutom de vanliga vinklarna som förstapersonsvy och kameror på själva kartorna fanns även en top down vy som påminde mig om spelet Breach and Clear. Jag hoppas verkligen att vi kommer få möjligheten att även spara våra matcher och lära sig av dem samt nya taktiker från våra misstag och andra personers inspelningar. Självfallet vore det ett steg i rätt riktning för Rainbow Six: Siege att ta klivet in i E-sporten, något som Ubisoft säger sig vara villiga att stödja. Efter allt jag upplevt, provat och sett, känner jag att det skulle kännas väldigt underhållande att se Rainbow Six: Siege på stora scenen, och eftersom spectator kameran var såpass bra tror jag det gör det enklare för ny publik att förstå och hänga med vad som händer på skärmen.

För att summera upplevelsen: Jag är verkligen exalterad att fortsätta min resa i spelets stängda beta och lägga händerna på fler speltimmar, speciellt med tanke på de senaste uppdateringarna som Ubisoft Montreal gjort. Det kommer dessutom bli intressant att se vad som tillkommer. Sist men inte minst vill jag uppmuntra alla er att ge er in i diskussionen om spelet på Subredditen. / Jonathan

Glöm inte att du kan delta i den stängda betan genom Playstation lifestyle här (gäller även Xbox One och PC)

Länk till Subreddit

Läs mer om Rainbow Six: Siege här