När Ori and the Blind Forest för första gången visades upp under E3 2014 uppstod det blandade känslor inom mig. En känsla var lycka, lyckan över att det fortfarande fanns bra spelutvecklare som hade sån stor kärlek till spel som inte handlar enbart om mest polygoner utan även förstått vikten av berättandet och stämningen. Den andra känslan var en slags bitterhet. Tänk om det inte blir så bra som jag vill? Tänk om.. Istället för att spekulera och fantisera ger jag mig nu in i den vackra världen Ori har att erbjuda, och delar med mig av upplevelsen till er i recensionen nedan.

Minns du det första spelet du någonsin spelade? Det gör jag, Pong hette det där två stycken streck åkte upp och ned och mer eller mindre 95% lämnades till spelarens egna fantasi. Pong kom redan 1972 och är idag tio år äldre än vad jag är. Spelens värld har vuxit en hel del sedan dess och har visat oss många underbara världar genom åren. Då och då dyker det upp en liten pärla, den behöver inte göra stort väsen av sig och ibland försvinner den mellan våra händer, för att plockas upp något år efter då flera vänner har talat gott om det.

Ori and the Blind Forest handlar om de tre elementen som världen Nibel behöver för att leva: Vatten, luft och värme. En dag bestämmer sig en uggla vid namn Kuro att han vill ha den glimrande stenen som ligger så vackert i själsträdet Ginso, efter att febrilt ropat på hjälp utan undsättning lyckas Kuro stjäla livsstenen och världen faller i mörker och kyla. Med livsstenen borta dröjer det inte längre fören både vatten och de andra två stenarna försvinner.

Oriandtheblindforesttxtscrnone

Karaktärerna vävs samman på ett sätt som bara kan förklaras som ren kärlek

Spelet börjar en mörk natt där varelsen Naru plötsligt ser ett ljus som hon följer efter, det visar sig snart vara en liten varelse vid namn Ori. Redan vid första ögonkast tar hon beslutat att adoptera den lilla varelsen som sin egen. Livet går vidare och de två vävs samman på ett sätt som bara kan förklaras som ren kärlek. Det dröjer dock inte länge fören Kuros verk påverkar även den nyinstiftade familjen och efter att maten börjar ta slut händer en av de mest tragiska sakerna jag upplevt i ett spel.

Kort därefter driver Ori omkring föräldralös, när plötsligt rösten från Ginso når henne. Väl framme berättar ljuset Sein för Ori att de måste ta tillbaka de tre elementen och återställa balansen i Nibel. Här börjar äventyret som gett upplopp till flera olika känslor inom mig och även gjort det väldigt svårt för mig att betygsätta. Ori and the Blind Forest är ett vackert spel, grafiken är magisk och musiken känns som hämtad från en gammal indianstams toner från förr. Tyvärr är Ori and the Blind Forest även förbannat svårt. Kontrollen är det inget fel på, men utmaningarna är verkligen i tuffaste laget anser jag. En sjuåring har säkert snabbare reflexer, mer tålamod och känner sig mer belönad när hen tar sig vidare, jag å andra sidan möts bara av frustration då jag lyckats ta mig vidare för att belönas med att dö. Dö är något som verkar vara en speltrend just nu, jag tycker spel blivit svårare sen jag var sju. Det blir inte bättre när spelet påminner mig och nästintill ber mig om att spara mitt spel. Kaxig som jag är struntar jag i detta då jag är självsäker nog att jag ska lyckas ta mig till nästa checkpoint.

Trots detta ger jag inte upp, jag svär, jag biter mig i armen, JAG VÄGRAR GE UPP! och med små steg tar jag mig vidare i den vackra magiska världen som jag trots det faktum att jag är fly förbannad 80% av tiden trivs väldigt bra i, och jag känner mig plötsligt som sju år gammal igen. Tålamodet eller snarare kämparglöden inom mig vägrar dö, jag däremot dör gång på gång i spelet men förlåter det lika många gånger. Det är som något slags barndomsminne, kärlekskänsla dyker upp var och varannan minut jag spenderar med Ori and the Blind Forest. Allt vartefter du tar dig vidare samlar du på dig färdighets-celler som du kan använda och sätta ut när cirkeln är komplett, energiceller används för att både spara spelet vid ett visst antal insamlade, även offensivt i form av en slags bomb om du håller inne X knappen tillräckligt länge samt öppnar speciella dörrar.

Oriandtheblindforesttxtscrntwo

Färdighetspoängen du samlar ihop kan sättas ut på tre olika färdighetsträd

Utforskande möter pussel är exakt vad Moon studios skapat till oss spelare, och det är lika uppenbart som påtagligt redan fem minuter in i den spelbara sagan. Du börjar utan några som helst färdigheter förutom att du kan hoppa och ducka, men snart får du även tillgång till spirit flame som används för att besegra fiender med. Lite senare i spelet låser du även upp dubbelhoppet och så fortsätter det. Moon studios har även lagt in Rpg element i Ori and the Blind Forest, för varje gång energicellerna gått ett varv belönas du med en färdighetspoäng som du kan sätta ut på tre olika färdigheter: Blå fungerar som försvar och ger även möjligheten att låsa upp ett trippelhopp vid tillräckligt hög nivå. Lila som agerar som liv och kan ge dig tillbaka mer utav det när du plockar upp life orb. Sist men inte minst orange som är Oris offensiva färdigheter, här kan du lära dig allt från att göra mer skada när energibomben utlöses till möjligheten att attackera två fiender samtidigt, i grund och botten är det upp till dig hur du vill spela och vad Ori ska lära sig.

Nibel är en lagom stor värld som är uppdelad i olika områden där alla har sin separata karta med diverse hemligheter du kan hitta. Om du hittar en kartsten som finns utspridd på varje karta låser denna upp hela kartan så du kan se vart du varit, behöver vara och vad du har missat. Det är viktigt att ta det lugnt och analysera varje hopp, sten eller sak som ska flyttas på, tajmas rätt o.s.v, för som jag nämnde dör Ori väldigt lätt då allt är farligt. Rosenbuskar, vatten, fiender, stenar m.m. tar konstant kål på mig. Som tur är finns det en färdighet som låter dig inte bara tåla vattnet utan även simma i det, och du kommer behöva alla färdigheter Ori kan låsa upp för att lyckas utforska och få ut 100% av spelet.

Allt längre in i Nibels värld du tar dig desto fler färdigheter introduceras. Dash attacken kan till exempel skjuta iväg dig med en sådan kraft från fiender att Ori i sin tur lyckas ta sig ännu högre upp och därmed ta sig vidare. Dash attacken kan även ändra riktning på projektiler och om du vill skjuta tillbaka dem i riktningen den kom från och på så sätt även besegra bepansrade fiender. Det är även ett riktigt finurligt sätt att låta dig som spelare plötsligt komma på “Aha jag kan ta sönder den här för att ta den där!” De pussel som Ori and the Blind Forest bjuder på känns både nya och gamla med med nytänk, precis när du tror att du lärt dig allt du kan med en färdighet dyker nya smarta funktioner upp. Dessa avlöser varandra på löpande band med helt nya funktioner och så fortsätter det.

Oriandtheblindforesttxtscrnthree

Ori and the Blind Forest är vackert, utmanande, välljudande och fantastiskt

Jag älskar Ori and the Blind Forest, men det är ett svårt spel. Jag ser det lite som den där hundvalpen man skaffar. Den är gullig och söt, sen har den ned en vas i golvet och man blir arg bara för att fem sekunder senare säga “Nej jag kan inte vara arg på dig” Exakt så känner jag med Ori, jag blir arg men förlåter gång på gång. Om inte det är ren kärlek vet jag inte vad som är. Ori and the Blind Forest är ett vackert, utmanande, välljudande, fantastiskt spel. Det är en titel alla borde ge en chans, för vem vet det kanske blir kärlek vid första ögonkastet?

Ori and the Blind Forest

Ori and the Blind Forest
9

Grafik

9/10

Ljud

9/10

Spelbarhet

9/10

Hållbarhet

9/10

Plus

  • Fantastisk berättelse
  • Underbar grafik
  • Soundtracket

Minus

  • Utmanande
  • Känns stundtals omöjligt