Jag har alltid varit en sucker för rollspel, och framför allt rollspel där man kan slå ur underlägen med hjälp av strategiska tillhyggen och möjligheten att klä den egna karaktären likt en julgran. Spel som Guild Wars 2 och Rift är favoriterna, men när ett litet indiespel ifrån Frankrike knackar på min Steam-dörr så kan jag inte annat än välkomna det med öppna armar. Crowntakers är ett rollspel som blandar flera olika element på ett helt underbart och väldigt innovativt vis.

crowntakerstextone

Karaktärer man stöter på under spelets gång kan man ingå en allians med

För mig ligger charmen i Crowntakers på hur snabbt det faktiskt går att lära sig, men hur olika varje fight kan te sig beroende på dina egna handlingar. Crowntakers känns lite som ett bordsspel där man förflyttar sin pjäs runt om i den slumpmässigt genererade världen där man kan besöka allt ifrån mörka grottor till stora spejartorn eller slott. Vid varje anhalt erbjuds vi ett till flera alternativ, vi kan exempelvis spendera tre eller nio timmar i en grotta sökandes efter vapen, pengar, material eller liknande, eller varför inte ta reda på hemligheter genom att erbjuda hotellets vakt två guldpengar som muta. Efter varje dag som går i spelet växer sig motståndarna sig starkare, och desto mer du springer runt, tar fel väg eller väljer att utforska olika delar av kartan, kommer varje motståndare tåla mer och göra mer skada på dig. Jag som älskar att utforska kunde knappt ta mig ut ifrån den tredje delen utan att dö, det var först när jag förstod att jag inte kunde springa fram och tillbaka i letandet efter gömda skatter, utan måste ständigt röra mig framåt. Nu går det ju också att snigla sig framåt i Crowntakers, men då gäller det att vara skarpare och mer strategisk än vad jag verkar vara, och det är nog rätt svårt.

Du börjar som en ynklig till son vars far är den tillfångatagne kungen i landet. Till en början är det svårt att besegra fienderna snabbt och säkert, man måste ständigt utsätta sig för risker för att ta sig vidare. Crowntakers kan anses vara ett ytligt RPG, ett väldigt nedskalat sådant. Det finns flera olika karaktärer man stöter på under spelets gång kan man ingå en allians med. Efter varje besegrad fiende, varje vunnet kortspel eller liknande erhåller du erfarenhetspoäng, poäng som följer med din karaktär vid nästa spelning även efter att din grupp blivit besegrad. För när kungens son dör i Crowntakers är det game over, och tillbaka till ruta ett som Patrik Isaksson sjöng en gång i tiden. Du får behålla dina erfarenhetspoäng, men din ryggsäck nollställs, alla erhållna vapen och runor försvinner och det är bara börja om från början igen, lära sig av sitt misstag och ta sig mot slutet. Det finns totalt 8 olika banor, alla ser någorlunda likadana ut innan man når det slutliga slottet där den sista striden ska utspela sig. Men även fast man klarar spelet finns det fortfarande ett mervärde att fortsätta spela, göra det snabbare, erhålla bättre prylar och liknande.

crowntakerstexttwo

Crowntakers känns lite som ett bordsspel där man förflyttar sin pjäs.

Vad gäller spelets olika strider utspelar de sig alla utefter reglerna inom ett turordningsbaserat perspektiv. Du börjar med att flytta dina karaktärer till den ruta du vill, väljer om din pilbågsskytt ska vara på sin vakt och skjuta mot första bästa fiende som syns, eller om din riddare ska ställa sig i försvarsposition och invänta ett kraftigt slag. När du är färdig är det dags för motståndarna och så upprepas det tills någon av er vunnit. Det är inget större djup i sig, förutom att placering av dina karaktärer är A och O. Allt eftersom man låser upp olika egenskaper som förenklar delar av striden, men ingenting kommer gratis och om du är ovan med att använda dig av magiska drycker som återställer en del av dina hälsopoäng kommer du garanterat lära dig det nu, för detta är en väsentlig del i Crowntakers.

Spelet i sig är oerhört charmigt, själva upplägget är pang på och utförandet får mig att sitta klistrad likt de timmar jag spelar Football Manager. Men Crowntakers är inte i närheten av lika komplext och avancerat, det finns fortfarande något som får mig att vilja fortsätta framåt, döda fler fiender, börja om och göra rätt, gång på gång. En del av spelet verkar även vara baserad på tur beroende på allt material du erhåller ifrån skattkistor, fiender eller plundringen av utsiktstorn. Med hjälp av en smed som återfinns på varje “bana” ges du möjligheten att uppgradera dina karaktärs vapen och utrustning, magiskt sätta i runor som ökar din chans att undvika en attack, slå hårdare med en attack eller helt enkelt kunna ta ytterligare ett steg innan det är motståndarnas tur. Det finns även en hel del hjälpmedel som kan användas i krigföringen, och dessa får man helt enkelt lära sig använda. Den Franska spelstudion Bulwark Studios har definitivt satt sin prägel på RPG-genren i och med sitt minimalistiska Crowntakers, och jag kan inte annat än vänta mig stordåd under kommande tid ifrån denna utvecklare, vare sig det är till PC, konsol eller inom till den mobila marknaden.

Crowntakers

Crowntakers
7

Grafik

7/10

Ljud

6/10

Spelbarhet

7/10

Hållbarhet

7/10

Plus

  • Charmigt
  • Minimalistiskt underbart
  • Fängslande

Minus

  • Något enformigt
  • Väldigt ytligt