Efter att ha spenderat omkring 150 speltimmar i mitt egna lilla samhälle känner jag mig äntligen redo att skriva ned mina intryck, erfarenheter och framförallt den eufori som uppstår när jag spelar ett av Sid Meier’s alla spel. Civ: Beyond Earth är ett konstverk likt alla andra spel i sin genre, men står ut ur mängden med all den valmöjlighet man ställs inför. Vill du bli världsledare, varsågod. Vill du kanske visa att du likt Nordkorea och Ryssland besitter stora militära styrkor, inte omöjligt. Eller vill du visa för dina invånare att det är du som bestämmer och dom ska bara lyda, varför inte. Beyond Earth är det strategispel som kompletterar sin föregångare med råge, och bara antalet speltimmar jag har lagt ned på spelet bör ju kunna klassa spelet som någon sorts drog, för det är beroendeframkallande, kul och galet strategiskt.

civ-beyondearth-review__2_.0

Sid Meiers har gjort allt de senaste åren för att få oss klistrade framför skärmen när det gäller att spela. Civilization är en spelserie som alltid legat mig varmt om hjärtat. Det som gör att jag fastnar i serien är dess grafiska stil och ger spelaren ett perspektiv som gud, du ser planen uppifrån och ser precis allt som händer i din civilisation. I samband med detta väljer du åt vilket håll din civilisation styrs mot genom att upptäcka nya kunskaper genom forskning, upptäcka hjulet, skjutvapen och medicin bara för att nämna något. Civ: Beyond Earth tar vid ungefär där förra spelet slutade, tävlingen om att ta sig ut i rymden för att starta om på en ny planet är i full gång, och det är där vi är nu. Vi har kommit till en planet där de dåtida rebellerna nu ersatts med aggressiva aliens och ett landskap täckt av en massa gegga och giftiga gaser. Den nya spelplanen erbjuder spelaren en chans att göra nya upptäckter, nya mineraler, nya allierade och framförallt ställs man inför nya utmaningar som kommer sätta dig någorlunda på prov. Upplägget är precis detsamma som tidigare med en ny grafisk sköld och några nya små funktioner, men ingenting är direkt nyskapande i serien utan vi har sett det förut. Men det behöver ju inte vara något negativt, varför ändra på ett vinnande koncept?

screen_ui_virtues-100410867-orig
Det är svårt att se några större skillnader ifrån tidigare spel i serien
, men den här gången har man ett större teknologiträd, fler valmöjligheter och en hel utomjordisk planet som ska koloniseras. Men jag kan ändå känna en liten avsaknad av flera spelbara länder, för som det är just nu finns bara de absoluta största stormakterna med, men jag skulle vilja spela som exempelvis Sverige. Alla de länder som går att välja på nu är väldigt arroganta gentemot varandra, och det känns som att minsta lilla konversation kan leda till ett fullskaligt krig. Alla länder startar med olika typer av landspecifika byggnader och infanteri, men den här gången kan man även skräddarsy sina soldater för att bättre styras mot spelarens spelsätt. Jag föredrar personligen att försöka vinna utan att behöva kriga, sluta fred med så många som möjligt och försvara mig mot de andra stormakterna, så jag kan enkelt ge mina soldater och krigszon bättre försvar rent allmänt, samt att de tål mer i strid. Man kan även skräddarsy dem för att göra mycket skada, kunna röra sig längre vid varje runda eller helt enkelt vara mer balanserade. Ett hett tips bara, om du går för att vinna på ett fredligt sätt, notera att du aldrig någonsin kommer kunna attackera något som rör sig på planeten, alla motståndare som jag har mött anser att utomjordingarna på planeten ska bevaras, skyddas, och ska användas för att experimentera på och kommer garanterat förklara krig mot dig om du får för dig att ta död på en eller två utomjordingar.

civilization-beyond-earth-2

Atmosfär byggs på med den mäktiga och välkomponerade bakgrundsmusiken som förändras beroende på hur fridfullt det är i ditt nyskapade samhälle. Det tillsammans med all den bakgrundsfakta och text som går att läsa om olika för och nackdelar beroende på din fokuserade forskning gör att spelet höjer sig över molnen. Jag är inte ensam på denna planet om att säga “Bara en runda till så forskningen blir klar” eller liknande, för Civ: Beyond Earth är ett spel som engagerar, och det är svårt att slita sig från datorn när man väl har startat upp spelet. Det finns en viss charm med att även försöka sig på de lite svårare svårighetsgraderna vilket gör motståndarna ofantligt mycket mer aggressiva och får någon typ av resurs-boost i början då de går undan för dem att få tag på bättre soldater, jämfört med dig själv. Allt handlar om uppläggning och taktik, varje liten spelplans-panel innehåller olika typer av resurser, det kan vara allt ifrån en plats där du kan få ut olja, till ett berg som du kan använda dig av för att låta produktionerna i en stad gå snabbare.

Trots den blandade kritiken vill jag ändå säga att Civ: Beyond Earth känns fräscht trots att det fortfarande ser ut och beter sig som de tidigare spelen i serien. Sättet man tar sig an spelupplägget och den “nya” outforskade världen är imponerande, och trots att jag skulle vilja spela som ett litet mindre land kan man ändå förstå varför man valt just de stora starka länder som finns representerade. Sett till världen idag är Sverige nog rätt långt ifrån att åka på upptäcktsfärd till andra planeter utan NASA och dess resurser. Men jag hoppas och håller tummarna att jag snart kommer få dräpa aliens med mina vikingar. Har du spelat de tidigare spelen i serien så vet du exakt vad det är du ger dig in på, men nu med ytterligare ett lager av strategi och taktik. Det går att skicka upp satelliter för att spana på motståndarna, skicka iväg spioner för att ta del av deras forskning eller försöka sig på att bli alierade med utomjordingarna och ha dem som lockbete eller höger hand i ditt samhälle. Civ: Beyond Earth är ett klockrent, strategiskt mästerverk.

Sid Meier’s Civilization: Beyond Earth

Sid Meier’s Civilization: Beyond Earth
9

Grafik

8/10

Ljud

9/10

Spelbarhet

9/10

Hållbarhet

10/10

Plus

  • Engagerande
  • Strategiskt och taktiskt

Minus

  • Inga direkta nyheter
  • Samma lika som andra spel i serien