Bungie ger sig ut på nytt område och tillsammans med Activision ger oss spelet Destiny. Ett spel som det vart otroligt mycket hajp kring, ett spel som många förväntat sig nästan overkliga saker om, och ett spel som folk dagligen klagar på. Hajp är farligt och det är ännu farligare när en titel inte kan väga upp och leverera gamers alla förväntningar.

Destiny är ett sånt där spel som jag från början inte ville kännas vid riktigt, ett spel som enligt mina  meningar inte var något annat än en kopia på Borderlands med en stor matsked Halo, blanda dessa två och voila får Destiny. Efter mer än en månad i Bungies spelvärld kan jag konstatera att jag hade fel. Jag har fått en hatälskande relation till Destiny. Jag sitter och gnäller på vad som saknas men ändå spelar jag timme efter timme dag in och dag ut. Jag tror det beror till stor del att jag inte är ensam i världen som skulle blivit så mycket mer än den faktiskt blev på grund av nedskärningar i spelets story.

Destinythetraveler

Tillsammans med ett gäng vänner har vi bildat en klan. En klan som tillhör en av de knapp miljoner spelare som klarat av spelets enda nuvarande raid “The Vault of Glass” det tog tid, det vart slit, blod svett och tårar samt många sura miner, men det gick till slut. Samarbete och gemenskap är vad jag fått ut av den resa Destiny bjudit mig på hittills. Jag önskar jag kunde säga att storyn tog mig med storm att Pvp läget var E-Sports vänligt men istället blir det en medioker upplevelse som räddas genom samarbetet med andra. Men låt oss börja i rätt ände och fokusera på vad Destiny faktiskt gjort och gör bra!

Om jag förstått historian rätt så har ett planetliknande väsen kallad “the traveler” dykt upp, i början när denna uppenbarade sig för oss människor var det en gyllene tid, där vi satte våra mål framåt ut i rymden och utforskade, koloniserade och utvecklades. Men the traveler hade fiender, istället för att ge denna/dessa fiender en fast form kallas det bara ” The darkness” dvs. mörkret. dessa verkar innefatta fyra andra raser som inte är mänskliga – The fallen som har två till fyra armar och är jättearga, The Hive (Inte bandet) som är någon slags insektsliknande obehaglig typ av utomjording, Cabal som är framavlade krigare med en förkärlek till vapen och förstörelser, och The Vex som är robotar (påminner lite om Mass Effects Geth) Alla dessa raser vill olika saker men har en sak gemensamt – De gillar inte dig. Mitt i allt detta kommer du in. Du är en så kallad Guardian vars uppgift är att (som namnet antyder) skydda inte bara mänskligheten utan även allt fridfullt liv i galaxen. Du skapar din egen Guardian och får då välja mellan tre olika raser samt klasser –

Human, som är den vanligaste rasen.
The Awoken som är en mystisk ras med mörkblåa till ljustonig hudfärg.
Exo som är en maskin ras och är kända för både sin kraft och uthållighet.

Destinycreatecharacter

Valet här var väldigt enkelt vid första karaktärsskapandet, efter detta bjuds det även på några kosmetiska valmöjligheter men inget i närheten spel som Mass Effect, Skyrim m.flera Personligt men ändå opersonligt. Efter du bestämt dig för vilken ras du vill spendera din tid med i Destiny är det dags att välja en klass. Här finner vi –
Titan som är spelets krigare och tank, Hunters som är snabba och påminner om rouges med stenhård vapenkoll samt Warlocks som fungerar som spelets magiker. Förutom diverse special attacker så skiljer sig egentligen de tre klasserna inte sig så mycket, alla tre kan använda samma vapen, men rustningar, hjälmar med mera är individuellt.

Med dig på din resa har du din Ghost, en slags artificiell intelligens som följer med dig och berättar för dig vad du ska göra. Denna ghost gestaltas av ingen mindre än skådespelaren Peter Dinklage (känd från tv-serien Game of Thrones i rollen som Tyrion Lannister) Det första jag fick höra om detta innan spelet ens hade nått butikerna var klagomål att rösten gjordes själlös och tråkig, varpå jag ställde mig frågan: Har en ai känslor? Ska en ai ha känslor? personligen finner jag det fruktansvärt obehagligt oavsett vilket. I filmen The Moon från 2003 spelas en ai på månen vid namn GERTY av Kevin Spacey (Aktuell i kommande Call Of Duty: Advanced Warfare) och är väldigt obehagligt monoton, men utvecklar senare något slags samvete och känslor och blir inte mindre obehaglig för det. Men att Peter Dinklage skulle vara den sämsta i gänget röstskådisar Destiny bjuder på är en lögn. Ett helt gäng oengagerade röstskådisar samlas och bidrar minimalt till spelets story, de kvinnliga rösterna är de enda som känns naturliga och dessutom trovärdiga.

Destinyghost

Destiny bjuder på lite olika spellägen däribland spelets kampanj, The Crucible (spelets Pvp) Strikes (tre spelare ger sig på olika bossar) samt patrol missions och diverse bounties, dessa olika lägen utspelar sig på Jorden, Månen, Venus, och Mars som är uppdelade i olika sektioner, kartor och områden. Kampanjen tar dig till dessa planeter och väldigt snart har man tyvärr sett det som finns att se, utforska det som går att utforska och upplevt miljön till dess fullo. Efter detta kan man hoppa in och spela Pvp, Bungie som är kända för Halo serien gör en inte besviken i spelets Pvp del som är mer eller mindre som ett FPS spel, här återfinns de flesta kära spellägen som Capture the point, Team Deathmatch, men bjuder även på lite nytt som Salvage där lag på tre mot tre möter varandra och ska ta över reliker som sedan ska försvaras. Detta läge tillsammans med Skirmish är spellägen som verkligen bygger på samarbete och solotänk belönas oftast med förlust. Här har Bungie verkligen lyckats, tyvärr är det också en av de få saker de faktiskt lyckats med i Destiny. Sedan spelets release den 9 september har Bungie bjudit på några olika events till sina spelare, Queens Wrath som många trodde skulle innehålla något nytt uppdrag till kampanjen, men istället fick vi spela om de banor man redan klarat av i spelets kampanj.

Det blev inte bättre när belöningarna var tråkiga och haglet av missnöjda fans var ett faktum. Efter detta bjud Bungie på Iron Banner. Ett Pvp event som många hoppades skulle vara mer tänkt som “best of the best” och tävlingsinriktat då man själv från Bungie gått ut och sagt att skills och level samt utrustning spelade stor roll. Detta stämde inte och spelare blev ännu mer arga. Bungie själva är medvetna om Destinys brister men måste nog lära sig att bemöta sina spelare på ett annorlunda sätt än de gjort. Att ta bort saker spelare gillar är en sak som känns mindre kul men ändå förståeligt när man spenderar timmar framför en grotta och bara meningslöst skjuter ner någon av fiender för att jaga föremål. MEN att ändra spelsätt är inte okej. I spelets Raid som jag nämnt i texten fanns det några saker som var fasta och bra, däribland att de som står längst bak på kartan vid slutet teleporteras. Detta gav möjligheten att planera, öva och träna (Vilket vi gjort fler timmar än vi vill erkänna) bara för att få höra av Bungie att “Nu blir det random teleport” detta förstör den sammanhållning vi har, och sammanhållningen är jag inte ensam om att hålla väldigt kärt i Destiny. Tas det bort kommer ingen vilja fortsätta spela det, så enkelt är det.

Destinyplanetside

Just nu har jag fortfarande kul med Destiny tillsammans med andra och de andra har nog också kul men frågan är hur länge? Destiny är tänkt att hålla i hela sju år, med tre titlar och nio expansioner är det tänkt att ditt intresse ska hållas levande. I dagsläge är jag ytterst tveksam om Destiny överlever så länge men jag hoppas, och just hoppet om vad komma skall är det jag försöker hålla nära mitt gamer hjärta , för jag vill älska Destiny men får istället vara lite försiktig med mina känslor och nöja mig med en hat/kärlek i hopp om vad som komma skall. För Destiny är ett bra spel, ett roligt spel, om man spelar det tillsammans med andra och fokuserar mer på upplevelserna än belöningarna spelet ger, för de belöningar du får av dina lagkamrater är mer värda än vilket engram som helst i hela galaxen.

 
En Andra åsikt:

Jag hade rätt stora förväntningar på vad Destiny skulle bjuda mig på. Ett FPS i en stor och vacker värld där vi skulle bjudas på utmaningar utöver det vanliga. Visserligen slår sig Destiny in i en ny typ av spelgenre, men att springa runt i en öppen värld, döda fiender, slutföra uppdrag och raida för att döda ännu svårare fiender har redan gjorts. Destiny gör det bara lite bättre och med en starkare utmaning. Då spelet klassas lite som ett slags MMORPG då din karaktär ska gå upp i nivåer, hitta ny utrustning och liknande krävs det ofantligt mycket tid av spelaren för att få alla de bästa sakerna. De som spelar för att det är roligt kommer snabbt märka av att det inte är någon vidare härlig känsla att försöka sig på end-game på grund av att du spelat 10 timmar för lite och inte haft turen med dig och få det där exotiska vapnet du behöver. Destiny är helt klart ett bra spel och ett spel som kommer engagera och utmana spelare några år framöver, men om det håller i över 7 år som Bungie själva har sagt tvivlar jag starkt på. 
7/10 – Lillbirro

Destiny

Destiny
8

Grafik

9/10

Ljud

9/10

Spelbarhet

8/10

Hållbarhet

7/10

Plus

  • Otroligt snyggt
  • Fantastiskt roligt att spela med andra
  • Mycket bra soundtrack

Minus

  • Bristande, oangagerande story
  • För mycket buggar
  • Långa laddningstider