Sedan jag för första gången lade vantarna på Xbox blev jag störtförälskad i Halo och Master Chief. Nu 13 år senare väntar jag fortfarande på att få uppleva den där underbara känslan som uppstod när jag för absolut första gången spelade ett förstapersons-skjutare. Att det var just Destiny som skulle ge mig den där kittlande känslan i magen är kanske inte direkt överraskande, då det är samma utvecklare som skapat bägge titlar, nämligen Bungie. Exakt vad det är som får mig helt såld är fortfarande svårt att sätta fingret på men i vår förhandstitt ska jag göra mitt bästa att försöka förklara, för jag är helt såld på Destiny.

Som FPS-spelare har jag gått igenom flera olika faser i just “hur” jag vill spela ett FPS. När jag satt med den stora och otympliga Xbox-kontrollen för första gången ville jag spela med så knepiga inställningar som möjligt. Jag lärde mig mycket snabbt att spela “Inverted” det vill säga spegelvänt ikryssat. Kortfattat är kontrollens båda spakar, vapnets sikte spegelvänt istället för det traditionella upp är upp och ned är ned.

Än idag föredrar jag att spela med spegelvända inställningarna, och Destiny är absolut inget undantag. Det var många år sedan jag mådde såhär bra av ett spel bara genom att spela det, Destiny som i skrivande stund är i Alfa är inte perfekt men heller inte långt därifrån och redan nu tilltalar det mig mer än något annat spel som ska komma ut i år. Jag trivs här och räknar dagarna till releasen och håller tummarna på en beta så tiden går fortare än den gör just nu.

Destiny-PS4-4

Destiny låter dig välja en av tre faktioner samt skapa din egna karaktär utifrån ett par förutbestämda val, allt för att du som spelare ska känna dig “speciella”. Valmöjligheterna är inte jättemånga men att de finns där är ett plus. Möjligheten att känna oss unika och speciella kommer in först senare i spelet i form av utrustning du har på dig och de olika skepp du kommer få styra. Det som gör Destiny speciellt är sättet Bungie försöker integrera rollspels-faktorn på samma sätt som Borderlands, fast på ett mer renare sätt. Borderlands använder sig av miljontals olika vapen, medan Destiny använder sig  mer av kvalité framför kvantitet. När vi först sätter ned foten på den framtida jord rusar den underbara Halo-känslan genom hela kroppen och jag tar in miljön som är otroligt vacker så jag tappar hakan.

Nu kommer det svåra, och det är hur jag ska sätta ord på hela upplevelsen utan att det här blir ett för långt inlägg. Destiny bjuder in oss spelare på ett härligt äventyr där vi kan hoppa in och ut i varandras “världar”, hjälpas åt att besegra monster. Springa in i olika instanser för att ta sig an svåra uppdrag med stora belöningar i slutändan eller varför inte spela lite PvP som man valt att kalla den tävlingsinriktade multiplayer-delen i Destiny för.

Under alfa-testet fick jag prova på ett spelläge som påminner väldigt mycket om “Domination” som finns i flera FPS idag och går helt enkelt ut på; Två lag slåss mot varandra om tre olika punkter, först till en viss poäng vinner. Med största sannorlikhet kommer inte detta vara det enda läget när spelet har release , och av det lilla jag fått testa på så kändes det riktigt lovande.

Destiny-mars-venus-5

Sen måste jag gå in på det här med kontrollen. Fungerar inte kontrollen så fungerar i princip heller inte spelet, men Bungie har även tänkt på detta. Destinys menyer, utforskande, skjutande är så bra sammanvävt och avbryter aldrig spelaren egna tempo under spelupplevelsen och flyter på i ett oerhört bra tempo som spelare kommer du troligen aldrig att fastna och tänka “Vad ska jag göra härnäst?” det finns ett stadigt flöde i spelets utformning och presentation helt enkelt. Storleksproportioner är något FPS brukar ha problem med, när en karaktär presenteras på skärmen har denna plötsligt vid själva spelandet enorma fötter eller pyttesmå händer. I Destiny är storleksförhållandena helt korrekt angivna och “what you see is what you get”. Inte nog med det känns spelets alla olika vapen även välpolerade och känns mer åt det verkliga hållet än något taget ur någon framtids sci-fi rulle och är säkert inte speciellt långt från det militären tittar på och tänkt använda sig av inom den närmsta framtiden.

Återigen kvalité framför kvantitet (Jag tycker inte Borderlands är en dålig spelserie) Men Destiny erbjuder det jag kanske önskade mig att Borderlands skulle gett mig. Under den korta testperiod som jag fick uppleva Destiny lämnar det mig nöjd med det jag sett och upplevt, även om jag som skrivet räknar dagarna till release. Kanske är jag lite för exalterad för jag har hört helt andra rapporter ifrån andra skribenter där lovorden inte är lika många. Men det som Bungie skapat i Destiny och deras tioåriga plan för spelets livslängd med tillägg i form av uppdrag, vapen, uppföljare med mera är det inte konstigt att jag längtar till den 9:e September då spelet släpps. Är du också pepp? fick du spela alfan? Skriv gärna i kommentarsfältet och njut av vår gameplay film från Destiny!