Castlevanialordsofshadow2info[1]

Castlevania en serie som varit del av mitt liv så länge jag kan minnas. Vid 6 års ålder såg jag för första gången Simon Belmont gå fram till den numera ökända porten till Draculas slott för att ta kål på mörkrets prins. Mycket har hänt sedan de 26 åren passerat, flera konsolbyten och karaktärer senare står vi nu inför Mercurysteam’s andra kapitel i Lords of Shadows sagan och den här gången är Gabriel sur som satan!

 

Cirka tusen år har passerat sedan det första Lords of Shadow spelet och Gabriel som nu har sovit ganska länge vaknar upp svag och mer eller mindre helt utan sina krafter. Vid första vår konfrontation av en demon åker vi på rå pisk, Men det dröjer inte särskilt lång in i spelet fören vi i alla fall ser lite mer levande ut (om nu en vampyr kan vara levande?) och får lite mer kräm i våra piskslag. Gabriel måste nu ta alltså inte ta tillbaka sina krafter utan även besegra satans följeslagare som stulit dem och vill återuppliva ondskans fader själv och kasta jorden i totalmörker och misär.

Sedan blir det mycket bitande, intriger, mer bitande följt av mer intriger. Storyn i Lords of Shadow 2 är bra men presenteras på ett ganska rörigt sätt. Som spelare får du inte riktigt tydligt nog berättat för dig vart du ska härnäst och även om röstskådespeleriet med undantaget butiksdvärgen håller hög standard så räddar det inte spelets story berättande och jag känner mig oftast mer förvirrad än beslutsam vart jag ska göra härnäst. Det är inte fören kartrummet uppenbarar sig i spelet vi får möjligheten att förflytta oss snabbare än gånghastighet men även då hänger jag inte riktigt med på hur jag kan befinna mig på en plats som är jättestor på kartan med flera olika områden, fast ytan jag kan teleportera mig till bara är ett litet rum och inte alls någon av dessa områden, dessutom är det just det rum jag står i just nu som räknas som en fast punkt för hela området.

nicesetting

Den öppna världen som känns sisådär lagom öppen bjuder dock på många både intressanta och väldigt vackra platser. Det märks att Mercurysteam tagit åt sig av kritiken de fått från det första Lords of Shadow, och åtgärdat en hel del saker som uteblev i eller helt enkelt inte fungerade som tänkt i del ett. Musiken håller även den en topp kvalitet som den tenderar att göra i alla Castlevania spel och till de senare åren med pampig orkester framförandes underbara stycken med ljuvliga toner som gottar sig i våra öron.

Till vår hjälp har vi förutom piskan även ett svärd och ett par stridshandskar som alla har diverse egenskaper du kan köpa för intjänad spelvaluta. Det intressanta här är att när du använt en egenskap till 100% så kan denna läggas till på det vapen du använt och på så sätt stärka den totala skadan just det vapnet kommer göra. Självklart kostar olika egenskaper olika mycket och går från standard till overkill, men att balansera dessa och veta vad man ska lägga de intjänade valutan på är väldigt viktigt då det kan avgöra om du klarar bossen eller inte.

Medusadentalcare

Striderna är underbara, taktiskt krävande av spelaren men samtidigt fruktansvärt frustrerande, när den så kallade ”fixade kameran” ställer till mer än den faktiskt hjälper och resulterar i att jag har dör minst fem gånger just på grund av detta. Ett stör moment som tyvärr drar ned betyget i helhet. En annan sak Lords of Shadows 2 tycker väldigt mycket om..jag skulle faktiskt våga gå så långt att säga ”älskar” är överkonsumtionen av quick time events. Varför åh varför ska detta ha en sådan stor fokus?
I Resident Evil 6 användes det så överdrivet mycket att en utav mina handkontroller gick sönder och jag blev allergisk mot detta inslag i spel. att öppna en dörr genom att dra i en spak och tima knapptryckningar i en cirkel för att till slut få upp den är ok En gång under spelets resa inte femtio gånger.

Bossarna imponerar nästan lika mycket som de gjorde i första Lords of Shadow och man tappar hakan ett par gånger under möten med de olika bossarna som spelet  bjuder på. i grund och botten känner jag lite att Mercurysteam försökt sig helhjärtat på att förbättra det som inte var bra nog i först Lords of Shadow, men det hela känns mer som mitt egna hjärta blir utslitet som slutresultat. Ett bra spel med några större misslyckanden i berättandet av spelet story, överdriven användning  av Quicktime events och en rätt störig kamera är vad som väntar dig som vill ta dig an och uppleva Castlevania: Lords of Shadow 2. Men med det sagt är spelet långt ifrån dåligt!

Castlevania: Lords of Shadow 2

8

Grafik

8/10

Ljud

8/10

Spelbarhet

7/10

Hållbarhet

7/10

Plus

  • Vackra miljöer
  • Intressant karaktärs design
  • Coola bossar
  • Bra soundtrack

Minus

  • Överkonsumtion av Quick Time events
  • Störig kamera
  • Förvirrande vägledning