Thiefinfo[1]

Att man inte ska stjäla får nog de flesta lära sig sedan barnsben, men sen finns det vissa som väljer att ignorera den lärdomen och helt enkelt strunta i hur deras agerande påverkar andra. Garret i spelserien Thief har gjort denna inte helt hedervärda handling till sin primära försörjningsmetod men hur moraliskt fel det än må vara i grunden får man medge att det finns något i hans värld som lockar. Det vi undrar är om Garret verkligen är redo att återvända till rampljuset eller om detta är ett sånt läge där vi borde fortsatt vara nostalgiska.

 

Det finns många spelkaraktärer som smyger i mörkret för att nå sina mål, men det är inte fullt lika många som har så många år bakom sig som Garret. Jag själv fick bara chansen att skymta små axplock ur denna legends tidigare eskapader vilket nu gjorde mig extra nyfiken när lotten föll på mig att avgöra hur denne tjuvs återkomst står sig gentemot dagens spel.

Thief börjar precis som en berättelse om en mästertjuv borde börja; mitt inne i ett jobb. Efter att man länsat det stackars offrets garderober, byrålådor, bokhyllor och skafferi är det dags att ge sig av till nästa mål. Det märks fort att mästertjuven trivs på hustaken och snart gör även jag det. Vi är däremot inte ensamma utan den inte fullt lika dystra Erin är med oss eftersom vi är på väg att ta oss an ett jobb som kräver lite fler flinka fingrar än vad en tjuv kan prestera på egen hand, eller det är nog så det skulle förklaras enligt berättelsen i alla fall. Egentligen är hon bara där för att något ska kunna gå fel som sedan ger Garret skuldkänslor under resten av spelet.

Thiefsilenceisgold

Efter den misslyckade kuppen försvinner Garret upp i rök i ett år innan han återvänder, men han har inget minne av var han har varit. Nu är det upp till honom att inte bara luska ut vilka minnen det är han saknar utan även vad den där kuppen för ett år sedan egentligen handlade om. Jag tycker inte berättelsen i sig är dålig, men den är inte heller särskilt spännande. Det är lite för många klassiska element i berättandet som helt enkelt gör att det känns som att jag hört historien förr. Även den biten att man får en stor del av berättelsen genom att tjuvlyssna på vakter och invånare känns lite väl tillgjord, troligtvis både för att jag har sett det så många gånger förr och för att invånarna är ganska stela. En stor del av mitt medlidande emot medborgarna försvinner när de verkar vara ungefär lika levande som vanliga marionettdockor.

Det finns däremot något som intresserar mig mer än halvdramatiska dialoger och det råkar lyckligtvis vara Thiefs stora fokus, nämligen själva tjuvandet. Det finns något smått nervpirrande i vetskapen om att man bryter upp ett fönster endast för att nå potentiella skatter och dyrgripar som befinner sig innanför. Allt stjälande sker dock inte på måfå utan ibland kan det löna sig att lyssna på invånarna för att få veta lite mer om prylar som är gömda lite här och var. Det finns även en hel del småjobb att ta sig an där specifika uppgifter ska utföras och det är roligt att ägna sig åt Garrets yrke, men snart märker man att det finns lite klent med variation över hur dessa jobb utförs. När man har öppnat byrålåda nummer 500 har saker och ting börjat gå på väldigt mycket rutin. Gå in i ett område, speja efter skuggor, kontrollera vakters patrullvägar och sen är det bara att börja plocka på sig allt som inte är fastspikat. Att plocka på sig småsaker som bara ger växelpengar kan bitvis kännas drygt men man fortsätter ändå, bitvis för att det finns en liten girigbuk i mig som inte vill lämna pengarna men också för att pengarna är vad man använder för att skaffa bättre utrustning.

Thieffinishingblow

Vilka verktyg man har med sig påverkar naturligtvis vilka möjligheter man har när det är dags att smyga förbi vakter, men oftast duger det med att plocka på sig närmaste flaska och använda den för att avleda uppmärksamheten, och de där flaskorna finns nästintill överallt så jag börjar fundera på om jag inte står i en enda stor glasfabrik. Detta är en detalj som stör mig lite smått och då menar jag inte antalet glasburkar man kan nyttja utan att det generellt sett är för enkelt att smyga omkring. Jag lyckas inte hålla mig gömd i skuggorna för att jag är fantastiskt duktig på det jag gör utan för att vakterna verkar ha kraftigt nedsatt syn och hörsel. Det är inte förrän senare i spelet när det finns vakter i överflöd i trånga korridorer som jag börjar använda min arsenal ordentligt samtidigt som styrningens begränsningar börjar göra sig lite mer tydliga.

Thief har nämligen anammat den lite modernare och enligt mig väldigt begränsande styrningen där man endast kan hoppa eller göra andra manövrar på väldigt specifika platser. Vill du klättra upp för den där balkongkanten? Då hoppas jag för din skull att någon av spelets designers tyckte att du skulle få göra det, annars kommer Garret att bara stirra mot den där kanten utan en aning om vad det är du försöker göra. Varför man inte tagit inspiration från exempelvis Mirrors Edge med vägghoppande och allmän parkour förstår jag inte. Det borde nästintill vara standard för spelvärldstjuvar idag. Fast det är väl precis det som är Garrets och Thiefs problem i överlag. Spelet är inte anpassat till idag efter de verktyg som passar bäst för upplägget utan det använder bara den typen av moderna spelverktyg som är gjorda för att kontrollera spelarens upplevelse och det får Garrets att bitvis kännas väldigt osmidig.

Thiefrooftop

Jag tycker om Thief, men samtidigt kan jag inte ignorera spelets små brister som förstör helhetsupplevelsen. Varför känns människorna så livlösa? Varför kan jag inte hoppa från det där staketet för att nå högre och varför består min motivation att fortsätta bara av ett gäng luddiga klyschor? Trots detta känner jag ändå för att spela vidare. Det är trots allt ett spel som erbjuder annorlunda spelmekanik gentemot en stor del av dagens AAA-titlar. Hade Garret återvänt 4 eller 5 år tidigare hade jag nog varit mycket mer positiv, men nu känns Thief lite som den där pizzabiten dagen efter. Jag äter den jättegärna, men jag minns fortfarande hur mycket godare det smakade när den var nygräddad.

Thief

8

Grafik

8/10

Ljud

8/10

Spelbarhet

7/10

Hållbarhet

7/10

Plus

  • Kleptomani
  • Garret

Minus

  • Begränsad rörelsefrihet
  • Närsynta vakter