Då var det dags för oss att ned i i peka-klicka-genren, en genre som jag senast besökte någon gång runt 1996 och då i spelet Day of the Tentacle, som för övrigt har samma fader som Broken Age. Tim Schafer är geniet bakom genrens stora spel, och har väl mer eller mindre lyckats överträffa det flesta förväntningarna som spelet haft på sig från höger och vänster, för Broken Age är charmigt och bjuder med oss på en rolig resa rätt in i huvudet på Tim Schafer.

Brokenagetxtscrnone

För mig är det något väldigt avslappnande att sätta sig med ett spel där det inte handlar om timing, precision eller matematiska uträkningar vart nästa fiende ska komma fram. I Broken Age har vi vår lilla datormus som vi långsamt kan klicka på de saker som finns representerade på skärmen och försöka klura ut vad som ska göras härnäst för att ta oss vidare i spelets berättelse. Broken Age handlar om en ung pojke och flicka som lever parallella liv. Flickan står inför ödet att bli offrad till ett ont monster, och det för att hennes egna hemby valt ut henne som näst på tur, självklart står flickan på sig och lägger sig inte platt på marken utan motstånd. Samtidigt, på en annan plats, lever en pojke i ett moderligt rymdskepp och önskar inget annat än att bryta sig ut och leva fritt i världen. Sen vet man aldrig, kanske kommer dessa karaktärers öden att påverkas av varandra på något sätt.

Jag minns back in the days när Tim Schafer och Double Fine gick ut med det här projektet på Kickstarer, en kampanjsida där man samlar in pengar för att skapa något. Det var många som jublade bara av tanken att Tim Schafer skulle göra ytterligare ett spel i Peka-klicka-genren. När nu Broken Age finns ute att köpa på bland annat Steam kan man inte göra annat än att njuta. Spelet är i sin helhet ett mycket bra spel, väldigt många klassiska inslag så som fastklistrade bakgrundsbilder, störtskön humor och karaktärer som man bara måste älska. Konstrasten som finns emellan de olika karaktärerna är också den märkbar, pojken är trött på sitt liv i rymdskeppet och känner sig mer eller mindre fången, medan flickan är förbannad och gör allt för att inte offras till de onda monstret. När spelet tar sin början får man välja en av karaktärerna, det är absolut inget permanent val utan man får komma tillbaka till detta vägskäl flera gånger under spelets gång. Pojken väcks upp av sina artificiella föräldrar i ett låtsasskepp och får åka iväg på påhittade uppdrag i skeppet, medan flickan sitter under ett träd och luktar på blommorna som tjuren Ferdinand på julafton.

Brokenagetxtscrntwo

Den här typen av spel kräver en mängd tålamod och ett ganska knäppt sätt att tänka om saker, för när du löser pussel så kan du bli tvungen att leta rätt på saker i din omgivning, kombinera dessa och använda det nya objektet. Ett exempel på ett pussel som egentligen är rätt simpelt är på pojkens sida, där han varje dag blir matad vid frukost, lunch och middag. Här ska man lura systemet för att få tag på en sked, för att sedan hjälpa två av sina nallar, som i det här fallet kan prata och är pojkens bästa vänner, att komma loss ifrån en glasslavin. Humorn är brutalt ärlig och rak, och alla bör faktiskt förstå den utan att behöva tänka om allt för mycket. Ett spel i peka-klicka-genren behöver humor för att behålla spelarens intresse och få en att vilja spela vidare. Man vill inte lösa ett pussel för att gå vidare till nästa utan att en av karaktärerna säger något roligt, gör något roligt eller att något helvrickat händer mitt i allt.

När det gäller det grafiska så har Broken Age en väldigt säregen stil. Karaktärerna är pinnsmala och långa, mysiga röster som man enkelt fastnar för och gärna vill härma under dialoger. Men det som Broken Age vinner mest på är humorn som ligger inflätad i själva berättelsen. Bara en sådan sak att pojken är i ett rymdskepp, som i själva verket är pedagogiskt anpassat med diverse barnleksaker, mobiler som hänger från taket och knappar som tutar likt de moderna barnleksakerna. När det kommer till den andra saken som man i dag tar väldigt självklart, ljud och musik, har man även där lyckats pricka rätt med både karaktärernas röster, deras utseenden och den dova musiken som kommer smygandes på en och stundtals kan ge en rysningar.

Brokenagetxtscrnthree

Det här spelet är det första i en liten serie. Double Fine och 2 Player Productions kommer att släppa fler spel i samma anda, till och med fortsättning på det som vi precis fått spela igenom. Tim Schafer har gjort ett underbart jobb och har i och med Broken Age återigen visat vart skåpet ska stå när det gäller peka-klicka-spel. Day of the Tentacle är i princip det enda spelet jag kan relatera till i den här genren, och även det är ju skapat av legendaren Tim själv. Man kan även se vissa drag som återkommer, och då gäller det framför allt humorn mellan dessa två spel. Det här är definitivt ett spel ni alla bör testa, framför allt om ni inte spelat något peka-klicka-äventyr tidigare, för jag lovar er att ni kommer finna något som tilltalar er här. Broken Age är kungligt och personligen vill jag se fortsättningen typ, nu!

Broken Age: Act 1

8

Grafik

8/10

Ljud

9/10

Spelbarhet

8/10

Hållbarhet

6/10

Plus

  • Charmigt
  • Roliga dialoger

Minus

  • Svårt att sätta sig in i