I den andra delen av artikelserien om Magic: the Gathering, Grand Prix Göteborg tittar vi närmare på hur det egentligen går till på en seriös stor turnering och vad som lockar både deltagare och domare att vallfärda hit. Den positiva stämning som präglat detta event har få likar. Det är svårt att inte smittas av den trevliga atmosfär som omsluter en från alla håll och det är den främsta anledningen till att jag dagen efter Grand Prixen inte längre kan avhålla mig från att sitta vid köksbordet och spelar Magic med min sambo.

Inte mindre än 1006 spelare infann sig i Svenska Mässan för Grand Prixen i Göteborg. För mig är det en hissnande stor siffra, men jag får senare veta att detta anses vara ett litet event. Deltagarantalet på denna typ av evenemang i de mer lättillgängliga städerna i övriga Europa brukar landa på mellan 1500 och 1700 deltagare. Rekordet för Europa nåddes för tre år sedan, då inte mindre än 2200 deltagare samlades för att göra upp. Jasper Overman och Martin Koehler, båda domare under Grand Prixen här i Göteborg, berättar att Sverige är ett relativt otillgängligt land jämfört med mera centrala städer såsom Paris och Amsterdam, och detta bidrar till det något lägre deltagarantalet.

MtgDay2Boosters

Strax efter nio slår sig spelarna ner vid borden klädda i blått tyg. Förberedelserna inför turneringen skall till att börja. Innan själva spelandet kan ta sin början är det en hel del moment som skall klaras av först. Domare står utspridda i lokalen bredvid högar med booster packs, alltså de slutna förpackningarna med 14 eller 15 spelkort i varje. De väntar alla på den signal som tillåter dem att börja dela ut sex stycken förpackningar till varje deltagande spelare. När huvuddomaren tillåter påbörjas utdelningen. Ännu är ingen tillåten att öppna korten, utan alla väntar tålmodigt på att varenda en av deltagarna skall få de förpackningar de senare skall ha tjugo minuter på sig att registrera. Dessa kort är nämligen inte de som deltagarna kommer att använda i turneringen. Istället registrerar varje deltagare de kort den fått sig tilldelad på ett speciellt dokument, med en text så liten att jag är förundrad över att det inte ingår förstoringsglas i anmälningsavgiften. När denna process är klar är det dags att lämna ifrån sig sina kort. Huvuddomarens röst ljuder genom högtalarsystemet och beordrar alla att lämna sina kort och registreringsdokumentet till sin högra bordsgranne. Det tidigare relativa lugn då alla noggrant suttit böjda över sina kort upphör med ens. Prassel och stolsgnissel hörs då kort byter ägare. Domarens röst hörs återigen. Ytterligare en förflyttning till höger skall ske. Och en till. Nu är det dags att sätta ihop en lek av de kort man fått sig tilldelad, och det illa kvickt, för även här finns en tidsgräns, denna gång satt till trettio minuter.

MtgDay2Timer

Det dröjer inte länge innan alla sitter till bords. Beroende på om ens motspelare är från ens eget land eller ett annat hörs hälsningsfraser på alla möjliga olika språk. Om något tycks Magicspelare vara artiga. Vem som skall möta vem, och vilket bord som är en tilldelat går att läsa på, de efter efternamn sorterade, tavlorna. Dessa är spridda rund om i lokalen, allt för att undvika alltför stor trängsel. Enorma tavlor med lysande röda siffror går igång när matchen startat, och räknar ner från 50 minuter. Det är så lång tid upp till tre rundor får ta. Om tiden dras över ansluter sig snabbt en domare till spelarna. Spelarna har då fem turer på sig att avgöra en eventuell vinnare eller en oavgjord match.

day2Pic1

Under lördagen fick jag möjlighet att prata lite med Oliver Tremel, som är från Österrike och en av domarna under Grand Prixen. Han berättar att de brukar vara runt 50 domare under större event som detta, och att de är 45 stycken på plats här i Göteborg. De arbetar i team och har olika arbetsuppgifter. För dagen är Oliver en av de som uppdaterar informationstavlorna. Därefter är han ute på golvet och hjälper deltagarna med frågor och eventuella konflikter. Jag frågar honom vad som är det vanligaste problemet att lösa och Oliver menar att det oftast brister i kommunikationen till skillnad från regelrätta regelfrågor som är betydligt enklare att svara på. Hemma spelar många enligt en hemmagjord Kitchen Table Style, köksbordsstil, som han kallar det, och under en Grand Prix ställs mycket högre krav på tydlighet. Konflikter som enligt Oliver är svårare att lösa inbegriper den typ där en av spelarna hävdar att en viss händelse skett, och motspelaren inte håller med. Eftersom jag själv har mer erfarenhet av E-sport ser jag snabbt fördelen med att kunna åberopa bevismaterial i form av replay. Denna möjlighet finns inte på samma sätt inom Magic, och jag förstår att just denna typ av situation kan ställa till bekymmer. Runt omkring oss sträcks kontinuerligt händer i vädret samtidigt som dess ägare tydligt ropar ”Judge!”. Genast skyndar domare i svart skjorta fram för att hjälpa till. Jag frågar Oliver varför han valde att åka till Göteborg och döma. Svaret faller sig naturligt. Han gillar stora turneringar och att göra det till en bra upplevelse för spelarna. Dessutom ger det honom en chans att se mer av värden. Vi avslutar vårt samtal och jag låter Oliver återgå till sina domarförpliktelser. Det dröjer inte länge förrän en ny hand sträcks upp i vädret.

MtgDay3Judge2

Eskil Myrenberg är en nivå 2-domare som arbetar i Stockholmsregionen. När han inte är ute på större event är det inte sällsynt att stöta på honom Dragon’s Lair vid Kungsholmstorg i Stockholm. Eskil uppskattar de större eventen mer ju säkrare han blivit i sin roll som domare och avslöjar att det i början kändes nervöst bara att döma på hemmaplan. Nu har han sedan länge kommit över att döma de som spelat betydligt längre än han själv. Även han är liksom Oliver behjälplig på golvet och under vårt samtal springer han då och då iväg för att svara på frågor och tydliggöra regler. Eskil slår mig som otroligt artig, trevlig och självsäker, och jag har svårt att tänka mig honom i någon annan roll. Han berättar vidare om sin passion för organisering av dessa större event. De ger större möjlighet att utvecklas och lära sig nya saker, och ger honom helt enkelt en helt annan utmaning än vad mindre tillställningar är förmögna till. Att deltagarna inte har märkt av något de tycker är fel fungerar som ett kvitto på om eventet är lyckat enligt Eskil. För en deltagare märks egentligen inte alla ansträngningar förrän det inte längre fungerar. Extra glad blir han förstås om deltagarna berättar om de tycker om eventen. Jag kan inte låta bli att berätta att jag redan från början blivit förtjust över den enormt trevliga miljön. Alla jag mött har varit genuint trevliga människor och mycket hjälpsamma. Eskil berättar att denna typ av kvalitéer som jag uppskattat är något av ett första krav för att bli domare. Det är då inte svårt att förstå just varför miljön är så överväldigande positiv. Den smittar av sig. Eskil sammanfattar min tankegång perfekt när han menar att det är ”en stämning du inte kan hitta varsomhelst”.

MtGDay2Interview

Jag står bakom Robin när han spelar en av de sista matcherna för dagen. Till höger om honom blir en annan match klar och en av spelarna går iväg. Jag slår mig ner på den tomma platsen och får chansen att prata med Olle Olsson som nu sitter mittemot mig. Liksom många av de samlade idag, och liksom de i mitt resesällskap utom Joakim, deltar Olle i en Grand Prix för första gången. Han bestämde sig för att åka med två vänner och trots att de friskt skämtat om att det är så dåliga har det gått relativt bra. Olle berättar att han förlorade sina första två matcher men att det gjorde att man mötte lättare motstånd och att det där var en än mer ödmjuk stämning vilket gjorde att nervositeten minskade. Under den andra matchen var han mest nervös, hans motspelare såg ut som en professionell spelare! Efter de två förlusterna har det bara gått bra och detta är hans tredje seger i rad. Jag frågar honom vad målet är. ”Att vinna” säger han med glimten i ögat innan han förklarat att han och hans vänner spelar tills de åker ut. Sen finns det andra turneringar under helgen att delta i. Efter att ha hunnit prata med två domare innan vårt möte är jag nyfiken på hur Olle har upplevt stämningen. Han blev mycket överraskad av den trevliga stämningen och är nöjd med domarnas prestationer. Olle menar att de har varit trevliga och mycket tydliga med vad som gäller. Däremot upplevde han att det var något otydliga instruktioner om hur registreringen av leken gick till, något som jag misstänker är särskilt svårt om man aldrig har gjort det förr. Jag drar mig till minnes registreringen. Bredvid Robin satt det en annan ung kille som aldrig hade utfört en sådan förut. Som tur var satt det många hjälpsamma personer runt honom, och jag är säker på att han inte kommer ha samma problem nästa gång det blir dags. Jag och Olle slår oss till ro och tittar på matchen som börjar lida mot sitt slut. De stora digitala klockorna med sina ilsket röda siffror har snart nått noll och därefter skiljs våra vägar åt.

MtgDay2Sign

Poängställningen är viktig för många att hålla reda på. 21 poäng ger en garanterad plats under turneringens andra dag, men fortfarande finns en liten chans att komma med trots sämre resultat. Dag två av turneringen står det klart att en spelare med blott 19 poäng lyckades ta sig in bland de 128 som gick vidare. Tyvärr var ingen i mitt resesällskap bland dessa. Joakim låg mycket bra till med fem segrar och en förlust innan det gick utför med två förluster på rad. Robin samlade på sig 16 poäng totalt och var lite besviken framförallt över en match som slutade med oavgjort och definitivt avgjorde han chanser för dag två. Alla var dock mycket nöjda med vistelsen i Göteborg, och Anders passade på att spela i Sunday Super Series som gick parallellt med Grand Prixen på söndagen. Förutom många olika turneringsevenemang att delta i fanns också möjlighet att köpa spelrelaterade saker såsom plastfickor till sin spelkort eller kort som man saknar. Dessutom var Mike Bierek och Mathias Kollros på plats för att signera kort vars fantastiska bilder de skapat. Till sist fanns även ett Judge Booth uppsatt där spelarnas kunskaper sattes på prov av domare. Mer om detta och när jag blev utmanad av en av domarna får ni läsa om i den tredje och sista delen av denna artikelserie om Magic: the Gathering, Grand Prix Göteborg.

Trötta och nöjda beger vi oss iväg mot bilen efter att ha sagt hejdå till våra gamla och nya vänner. Kvar lämnar vi de spelare som avancerat vidare i Grand Prixen, och alla de som spelar i de många sidoturneringarna. I slutet på kvällen skall segern gå till den danske spelaren Oscar Christensen, efter en sista krävande booster draft.

I den sista delen av artikelserien om Magic: the Gathering, Grand Prix Göteborg skall vi ta en närmare titt på de som till största delen håller eventet igång, nämligen alla domare. Här undersöks vilka som är de svåraste frågorna domare tampas med, vilka råd de kan ge till de som vill börja spela Magic och hur man bäst förbättrar sin prestation.