Splinter Cell har alltid varit känd för sitt välgjorda stealth gameplay men är det något som jag har uppskattat mest är det den multiplayer som först introducerades i Splinter Cell: Pandora Tomorrow, nämligen Spies vs Merc. Förhoppningsvis är detta spelläge lika välgjort som det var i min personliga favorit* Splinter Cell: Chaos Theory.

Varför ser jag fram emot just det här spelläget då? Jag gör det för att det är mycket intressant asynkron multiplayer där båda lagen kräver extremt olika taktiker för att gå segrande ur en match. Att gömma sig från datorstyrda karaktärer är en sak, men när man behöver gömma sig från mänskliga spelare blir känslan något helt annat. Detsamma gäller när man försöker hitta någon som gör allt för att inte bli sedd och till slut lyckas tvinga in denne i ett hörn någonstans för ett snabbt avslut.

Hur denna multiplayer som kommer till Splinter Cell: Blacklist står sig gentemot sina föregångare återstår att se, men det verkar som att det är de tidiga versionerna av spelläget som har varit den största inspirationskällan, vilket bådar gott enligt mig.

 

* Personlig favorit gällande multiplayer.