Många minns säkert Donkeys och Diddys jakt efter sina stulna bananer i Super Nintendo-äventyret Donkey Kong Country. Ett vackert spel men bra kontroller och riktigt minnesvärd musik. Detsamma gäller de två uppföljarna till SNES. Äventyret till N64 var enligt mig ett helt ok spel, men var det en värdig uppföljare till de tre tidigare guldkornen? Det vet jag faktiskt inte vad jag ska svara på, och jag minns inte heller lika mycket av det, varken spel- eller ljudmässigt. Jag hade i alla fall rätt låga förväntningar på Wii-spelet Donkey Kong Country Returns, men jag blev verkligen glatt överraskad.

Inte nog med att det rent spelmekaniskt påminner riktigt mycket om de tre första spelen, även soundtracket är riktigt härligt och påminner en hel del om seriens glansdagar.  Ännu en gång kunde jag avnjuta de svängiga , ibland lite jazziga, låtarna medan jag jagade bananer och ballonger i djungler och grottor. Varför valde jag just Donkey Kong Country Returns och inte nått av de gamla spelen? Bra fråga, och svaret är ganska enkelt: jag råkade bara sitta och lyssna på det i bilen och blev sugen på att ta med det.

För de som inte känner till DKCs musik handlar det en hel del om rytmer, allt för att få den där djungelkänslan, det är alltså ganska mycket fokus på trummor och andra slagverk i de flesta av låtarna. Även basen är ganska framträdande, speciellt i de låtar där de kör någon form av jazzig ”walking bass”. För de som spelat de tidigare känns nog många melodier igen från tidiga spel, det finns även lite nyproducerat, men jag är ändå glad att de tog med så pass mycket av det gamla.

Det första man lägger märke till om man är ett fan av serien är att den klassiska titellåten är tillbaka i en lite modernare tappning, men den är minst lika trevlig som den var till Super Nintendo-spelen. Sedan fortsätter det med lite DK Island Swing, som alltid varit en av mina favoriter i serien. Dock tycker jag att de har mixat basen alldeles för lågt, både i volym och tonhöjd, vilket resulterar i att den inte är lika framträdande som i originalversionen. Det är dock en härlig låt som tåls att lyssnas på även i den här versionen. Fear Factory lyckades de däremot göra intressantare än originalet, då den inte känns lika luftig, utan det händer mer saker i den. Originalet var bra, men jag vågar nog säga att DKC Returns-versionen av den är snäppet vassare.

Det jag saknar lite är en nyversion av Gang-plank Galleon, seriens bästa låt som spelades under den slutgiltiga striden mot King K. Rool, fast eftersom man ändå har en ny onding att bekämpa kanske det är lika bra att den pensionerades, men kommer det ytterligare en uppföljare så vill jag nog få höra den igen då den skulle kunna bli nästan hur bra som helst med moderna konsolers ljud.

Jag har tyvärr inte hittat soundtracket att köpa någonstans, men känner någon av er läsare till vart det går att köpa, om det nu finns på cd, är det bara att höra av sig, det är i alla fall ett riktigt mysigt soundtrack som hjälpte till att lyfta ett riktigt bra spel ännu högre.

Vill du vara med och påverka vad som kommer vara med i kommande veckors ”Veckans Soundtrack”? Skicka då ett mail till marcus.nilsson@ctrlaltelite.se så kommer jag försöka kolla upp din rekommendation så fort som möjligt. Var gärna så detaljerad som möjligt med vad du gillar med soundtracket i fråga och självklart kommer den som rekommenderar något nämnas i texten.