Söta, sinnesslöa, eller rabiata; zombies förekommer i många former, och vapen för att hantera dem varierar. Allt från hagelgevär, motorsåg till stekpannor och arga blommor. Från att ha levt i skymundan har zombies nu exploderat i populäritet, inte bara inom nördkulturen utan även inom den vanliga icke zombieslaktande befolkningen. Tack vare detta har fler böcker, brädspel och till och med en TV-serie kunnat kräla fram ur det postapokalyptiska mörkret. För att fira att den andra säsongen av The Walking Dead haft säsongspremiär den 14:e oktober bjuder jag in er på en zombiespecial. Här hittar ni allt nördinspirerat zombiespäckat innehåll ni behöver för att kanske överleva tills ni får tillgång till de nya avsnitten.

Multiplayerspelet: Left 4 Dead 2

Left 4 Dead 2 är ett kooperativt fps-spel och är fortsättningen på Left 4 Dead 1, och går liksom föregångaren ut på att ta sig från ett safehouse till nästa, och på vägen skjuta, slå, bränna eller hacka zombies innan de äter upp er! Vissa banor är mer transportsträckor än andra, men där finns också banor med events där det gäller att samarbeta. Som mest kan man spela fyra personer samtidigt och har då fyra spelbara karaktärer att välja mellan. I de fall då man ej har tillgång till fyra spelare styrs de övriga gruppmedlemmarna utav botar som gör mer intelligenta val ju högre svårighetsgrad man väljer att spela på. Nåja, allting är relativt, och jag skulle verkligen uppskatta om inte botarna försökte plåstra om mig för varje skrubbsår man drar på sig!

Alla som tilltalas av zombies och att spela med kompisar kan uppskatta det här spelet. Detta var faktiskt ett av de spel som flera av mina i övrigt datorspelsointresserade klasskamrater på djursjukskötarprogrammet i Skara hade spelat! Möjligheten att anpassa svårighetsgraden och att välja olika typer av scenarier utöver kampanjen gör att nybörjaren såväl som den som söker en större utmaning kan ha glädje utav spelet.

Förutom kampanjen finns möjlighet att spela som infected, det vill säga som de zombies med specialförmågor man möter i kampanjen, och kämpa mot de överlevande som botar eller spelare. Ett roligt tillägg och helt klart något för en större grupp spelare eller varför inte lägga till detta på listan över spel man måste spela på ett lan?

Nej, har ni inte spelat detta ännu är det dags. Hugg minst en partner in crime och sätt igång att slicea zombies!

Singleplayerspelet: Plants vs Zombies

En hel hög med zombies står utanför staketet till din trädgård och bara längtar efter att äta upp din hjärna. Vad göra? Ta hjälp av Crazy Dave och riktigt arga blommor som kan planteras på gräsmattan och därefter attackera de hjärndöda ovälkomna besökarna. Solrosen, den gladaste blomman, avger sol som behövs som en slags valuta för att kunna plantera ut fler blommor. Och fler blommor behövs! Allteftersom ökar svårighetsgraden och zombies med nya förmågor kommer att kräva andra taktiker för att skjutas ner innan de kliver över din tröskel och äter din hjärna! Så småningom kommer de inse att det är bäst att attackera ditt hus från andra vinklar, vad sägs om baksidan med pool där vattenlevande växter måste användas till ditt försvar, eller hustaket där krukor krävs för att plantera blommor.

Plants vs Zombies är snyggt, färgglatt, roligt, omväxlande och gulligt! Jag älskar det och kan inte låta bli att gunga från sida till sida i samma takt som solrosorna. Det bästa är att vem som helst kan spela det. Dina småsyskon, dina i normala fall inte datorspelande föräldrar eller erfarna gamers kan alla uppskatta det.

Förutom kampanjen finns små pusselspel där du ställs inför olika kluriga utmaningar, en zenträdgård där du kan plantera egna blommor m.m.

 

Brädspelet: Zombie State – Diplomacy of the Dead


Zombiepesten har brutit ut i hela världen och nu är det ditt uppdrag att rädda din befolkning och dina länder. Vem försöker vi lura? Här gäller det att överleva så länge som möjligt och gärna genom att låta dina grannländer invaderas först. Militär, karantän och vaccin är några av de resurser som står dig till buds i kampen mot klockan och nästa stora utbrott…

För att enkelt hålla koll på sin egen utveckling har varje spelare ett eget utvecklingskort med alla kostnader och utvecklingsmöjligheter. Ändå känns spelet till en början något rörigt, även för en van brädspelsnörd som jag själv. Mycket pjäser, tärningar, zombiebrickor, resurskort och väldigt stor valfrihet vad gäller taktik gör att spelet till en början blir svårt att sätta sig in i men i slutändan ger belöning i form av ett djup som simplare brädspel saknar.

För en lyckad brädspelskväll rekommenderar jag er att börja i tid första gången ni ska spela detta. Ha ordentligt med tilltugg – gärna gifflar, och samla merparten av era brädspelsvana kompisar.

 

Serien: The Walking Dead

Jag minns första avsnittet. Det börjar precis så som en bra zombierulle ska. En man vaknar ensam och förvirrad på ett övergivet sjukhus. Taklamporna blinkar, överallt ligger saker slängda, bortglömda. Bakgrundsmusiken låter oss veta att något inte är som det ska och snart kommer det gå upp även för vår huvudperson. Snart ska han upptäcka något han önskar han aldrig sett.

Eftersom jag är en riktig fegis klarade jag av drygt 10 minuter av introt gömd bakom min ytterst oförstående katt, som snällt lät sig hållas upp som någon slags sköld, innan jag gav upp och stängde av. Istället skickade jag min sambo på att se avsnitten i förväg så att han kunde förvarna mig när det var dags för de plötsliga framhoppanden som är så klassiska för billig skräck, och vilka jag avskyr. Så var dock inte fallet!

The Walking Dead är inte en serie som använder sig utav billiga skrämseltaktiker i stil med just framhoppande monster. Den har en djupare handling och ger mig tankar på hur man måste åsidosätta hela sin tidigare världsbild när hela ens värld såsom man kände till den har raserats. Serien har karaktärer man älskar och karaktärer man hatar. Man slits liksom dem mellan hopp och resignation och vill bitvis säga åt dem att om ni bara samarbetar så löser ni ju detta! Dock är verkligheten i serien lik den vi upplever dagligen, människor är dåliga på just samarbete och är själviska dessutom.

Vi får följa huvudpersonen Rick, polis innan apokalypsen, och så småningom den grupp av människor han finner som tillsammans försöker hitta en fristad och lever på hoppet att det någonstans finns fler överlevare som vet mer.

Är serien snygg då? Ja det är den. Den är precis vad jag vill ha utav en zombieserie, och mer. Sminkningen, miljöerna och handlingen är bra och karaktärerna är trovärdiga. Och zombiemassmorden, de är bra de också. Har ni inte sett den – se den!

 

Plushien: Dismember-Me Plush Zombie

Har du någon i din närhet som ännu inte har förstått charmen med de odöda? Testa att övertala dem med den här mjuka favoriten. Ben, armar, hjärna och huvud kan tas loss och sättas fast såsom man själv vill. Den är mjuk, odöd och alldeles bedårande. Trots att den vill äta din hjärna.