Zombier, vandrande lik som tycks ha ett enormt sug efter mänskliga hjärnor. Något som i alla fall stämmer om man kollar på moderna zombiefilmer. Jag har själv aldrig läst Robert Kirkmans serie om dessa vandrande döda. När det kommer till TV-serien stängde jag av under första avsnittet, inte för att den är dålig utan för det obehag jag känner av de odöda. Som ni kanske förstår är inte zombier något jag är jätteförtjust i, däremot gillar jag äventyrsspel och Telltale Games.

När spelet börjar sitter man i baksätet av en polisbil. Det är ganska enkelt att förstå att man har blivit arresterad på grund av något. Redan nu får man bekanta sig lite lätt med spelets kontroller då man pratar med polisen som kör bilen. Under konversationer får man oftast fyra alternativ att välja på, där ett av dem ofta är tystnad. Det är dock inte allt, under många av konversationerna ser du en mätare långsamt förminskas. Om mätaren blir helt tom räknas det som att du har valt alterntivet ”…” och din konversationspartner reagerar på motsvarande sätt. Konversationer är även en väldigt central del av spelet och det du kommer spendera mest tid med. Under spelets gång får man långsamt veta vem man är och varför man arresterades, något jag inte kommer dela med mig av utan låter er som spelare undersöka själva. Storyn är verkligen ett av de viktigaste elementen i  spelet och ska därför upplevas.

Telltale Games har valt att kalla spelet för ett Action-äventyr med rollspelselement. Exakt vad rollspelselementen är har jag svårt att se, förutom att du iträder dig rollen som Lee Everett. I vissa fall funderade jag även mer på om det faktiskt var en film jag tittade på och inte ett spel. Äventyrsspel kanske inte är den mest aktiva genren, men som äventyrsspelare har jag en förkärlek för pussel. Har du spelat ett spel som exempelvis Monkey Island är du säkert van vid en enorm samling föremål som ska kombineras på de mest långsökta vis. I The Walking Dead har du istället ett fåtal föremål, och hur de ska användas kräver inte allt för lång eftertanke eller hundratals försök att kombinera dem med andra.

Kontrollen i spelet imponerade en hel del. Du styr Lee med den vänstra spaken och den högra använder du för att flytta en markör som liknar ett hårkors. Ifall du kan interagera med omgivningen på något sätt dyker det upp en symbol åt det håll där en av kontrollens knappar sitter. Är symbolen på den högra sidan ska du alltså trycka på B för att göra det symbolen visar. Det kan vara allt från att undersöka ett föremål, prata med en annan av de överlevande eller lugnt och metodiskt banka in pannbenet på en zombie som är sugen på att äta upp dig. Precis som när det gäller konversationerna har man ibland en viss tid på sig att göra vissa saker. Zombier är tydligen inte de mest tålmodiga varelser. Detta kan ställa till problem när man måste flytta markören med högra spaken samtidigt som man snabbt måste vara beredd att trycka på rätt action-knapp. I vissa fall löste jag detta genom att styra den högra spaken med vänstra tummen, men konstaterade att styrkorset fungerade precis lika bra att använda som knapparna för att utföra diverse saker.

Även grafiken var något jag uppskattade. Det är långt ifrån det vackraste spelet jag sett, men stilen de valt passar ändå väldigt bra då det känns väldigt tecknat. Spelet är ju ändå baserat på en serietidning och det är precis det jag kommer att tänka på när jag ser karaktärerna, även om det precis som många andra spel idag utspelar sig i tre dimensioner. Det är dock inte perfekt, ett fåtal karaktärsanimationer var snarare distraherande än välgjorda då vissa rörelser inte såg helt naturliga ut.

Röstskådespelarna har gjort ett bra jobb. Rösterna känns väl anpassade för spelets karaktärer och de gör det hela med en inlevelse som imponerar. Musiken är något jag brukar lägga mycket fokus på, tyvärr sticker den inte ut så pass mycket som jag hade velat, men den skänker ändå en viss stämning som tillsammans med ett välskrivet manus och bra röstskådespelare fick mig att sitta på helspänn under alla de timmar jag lade på spelet. Det bör dock nämnas att eftersom det är ett episodbaserat spel är de enskilda episoderna ganska korta, men för den som gillar att utforska alla alternativ spel har att ge kan det finnas lite att göra.

Vad är det då som är så speciellt med ett pussellöst äventyr? Du som spelare har en möjlighet att påverka storyn. Dels kommer folk tycka olika om dig beroende på hur duhar tilltalat dem och vad du har gjort, men den viktigaste är att du under spelets gång kommer få höra en del val som påverkar alla fem delarna av spelet. Självklart faller även vissa av de stora valen under tidigare nämna tidspress. Spelet kräver alltså att du fattar en hel del snabba beslut. Beslut som du kommer få leva med i ytterligare 4 episoder. Allt detta tillsammans med ett väldigt välskrivet manus har fått mig att länga tills nästa episod. Även fast jag anser att viktiga äventyrselement saknas. Spelet känns mer som någon form av ”visual novel” än ett äventyrsspel, något som jag visserligen uppskattar, men blev ändå besviken på avsaknandet av den hjärngymnastik äventyrsspel brukar ge mig. Ett spel som får mig att vilja ge en TV-serie jag tidigare avfärdat en ny chans måste det nog ändå vara rätt bra.

Vill du ha ett spel där du får springa runt med automatvapen och försöka utrota zombier kanske inte The Walking Dead är något för dig, men är du däremot ute efter ett spel med välskriven story som fungerar lite som en föregångare till serien och tv-serien behöver du inte leta längre. Med det sagt behöver man varken ha läst serietidningarna eller ha följt tv-serien för att uppskatta spelet.

 

The Walking Dead: Episode 1

7

Grafik

8/10

Ljud

8/10

Spelbarhet

7/10

Hållbarhet

6/10