Ack, Andra Världskriget. Det var inte tillräckligt länge sedan som varenda spel skulle handla om just Andra Världskriget, och även om somliga försökte visa det ur annorlunda vinklar brukade vi återkomma till den gamla vanliga västfronten med Dagen D och Ardenneroffensiven. Ibland försöktes det dock göras något nytt, och det är ur det som Red Orchestra kommer ifrån.

Red Orchestra började som en modifikation till Unreal Tournament, men blev till slut sitt eget spel efter att ha vunnit licensrättigheterna till motorn i en tävling. Den 14 Mars släpptes Red Orchestra: Ostfront 41-45 på Steam och har sedan dess spelats flitigt.

Det första som slår mig med Red Orchestra 2: Heroes of Stalingrad är att Tripwire vet exakt vilka de vill ska spela spelet. Spelet är vad man skulle kunna kalla en perfekt uppföljare. Heroes of Stalingrad ändrar inte på det som Red Orchestra är, men lägger till nya funktioner, vapen, kartor och detaljer, allt i ett uppgraderat paket med ny grafik och dramatisk boxart. För de trogna fansen fungerar detta säkerligen väl, men hur är det med oss andra?

De som inte spelat Red Orchestra tidigare bör spela igenom Single-player kampanjen på en någorlunda svårighetsgrad. Detta är ett absolut krav för att man ska enkelt och effektivt lära sig de läxor som kommer göra Multiplayer till en mindre frustrerande upplevelse. Tripwire har påstått att detta är den första FPS kampanjen där man får spela som Tyskland. Kort sammanfattat så är kampanjen en enda stor besvikelse och har ungefär lika mycket historia och personutveckling som kampanjerna till Battlefield 1942. Det är citat av soldater som var närvarande samt en kort briefing varpå man placeras på multiplayerkartor mot Botar varvat med uppdrag där man lär sig spelets grunder som att skjuta ditt gevär på olika avstånd, styra en stridsvagn eller ge order. Faktum är att hela kampanjen enbart verkar vara en stor läroupplevelse för det som man faktiskt köpt spelet för.

Det märks att det ligger ett enormt arbete med research inför spelet. De vapen man får i sina virtuella händer känns extremt trovärdiga, och små detaljer som järnsikten och omladdning är korrekta och lägger till den extra lilla touchen av atmosfär i spelet. Det är svårt att inte känna sig närvarande i en krigshärjad stad när man tar skydd utanför ett hus och kulorna viner runt omkring en. Olikt de flesta moderna shooters sträcker sig också realismen till hur vapnen beter sig – och effekterna av en träff. Blir man träffad på ett okritiskt ställe så börjar man blöda, och då gäller det att plocka fram bandagen. Om man sedan tar fram geväret så bör man kontrollera att siktet är inställt på det avstånd man planerar att skjuta på – korrekt avstånd innebär korrekt placerad kula.

Och när man väl tagit skydd igen med det trevligt designade systemet för just detta så är det dags att ropa på sina vänner. Ensam kommer man ingenstans i det här spelet. Och det är det som är kärnan i Red Orchestra 2 – Multiplayer. Det krävs ordentligt med samarbete om man ska ta ett hus som fienden håller. Utan samarbete slutar det bara med bekämpning av det egna laget – en vanlig företeelse i spelet av den anledningen. Systemet som finns belönar dessutom att order ges och tas. I slutändan blir det en trevlig och hållbar upplevelse, med undantag för ljudet. Till vapnen är det inga problem – det låter riktigt och fint, men röstskådespelarna känns lite för kliché för att det ska tas på samma allvar som resten av spelet.

Slutligen bör det sägas att Red Orchestra 2:  Heroes of Stalingrad inte riktigt är ett spel för den som vill logga in och skjuta i en halvtimma. En spelrunda kan mycket väl gå utan att man skjutit ett enda skott – utan tvärtom blir skjuten från ett dolt hörn och sedan får vänta en lång stund på att komma tillbaka in i striden. Tycker man det här är intressant så kan jag gott rekommendera Red Orchestra 2 för vad det är. Det ser bra ut, det är realistiskt och belönande, och man köper det under inga omständigheter för dess Single Player.

 

Red Orchestra 2: Heroes of Stalingrad

8

Grafik

8/10

Ljud

6/10

Spelbarhet

9/10

Hållbarhet

8/10