Spelinformation

  • Testad plattform: Windows
  • Utvecklare: CD Projekt RED
  • Utgivare: Namco Bandai Games
  • Genre: Actionrollspel
  • Antal spelare: 1 Offline
  • Finns till: Linux | OS X | Windows | Xbox360
  • Släpps: 2011-05-17

 

Geralt gör sin återkomst med The Witcher 2: Assassins of kings. Denna gång så har CD Projekt haft pressen på sig att leverera en uppföljare som ska kunna hålla upp till måttet av det första spelet. Detta verkar dock inte ha skrämt CD Projekt mycket för The Witcher 2 har flera stora skillnader till det första spelet och utvecklarna har dessutom valt att bygga en helt ny grafikmotor för att driva deras nya spel. Om summan av alltihop blir till något som är värt att spela och som kan mäta sig med giganter som Bioware inom RPG-genren är frågan, fortsätt läsa för att få reda på svaret.

Spelet startar med en flashback, sedan vaknar Geralt upp i ett fängelse. På något sätt har Geralt hamnat på fel sida av lagen och blivit en efterlyst man, strax efteråt får vi reda på hur detta har skett och för att rentvå sitt namn så rymmer Geralt och ger sig iväg för att fånga personen som begått brotten och gjort honom till syndabock. Så börjar en episk berättelse med mängder av intressanta uppdrag, karaktärer och monster. The Witcher 2 sätter ribban högt i början av spelet med ett grandiost intro, men till skillnad från många spel som kan bli tjatiga i längden eller inte riktigt lyckas hålla igång tempot mot mitten av spelet så är The Witcher 2 ett stort undantag. Dialogerna med karaktärerna i spelet är väldigt välgjorda och de känns helt autentiska. Även de små rollerna för karaktärer som kanske bara har ett uppdrag åt dig ger intrycket av att vara mer investerade i världen än vad man normalt finner i RPG-spel nuförtiden.

The Witcher 2 sätter ribban högt i början av spelet med ett grandiost intro

När det kommer till uppdragen så kan man inte annat än applådera för det briljanta projekt CD Projekt måste ha lagt ner för att få allt att gå ihop. Det finns mängder med uppdrag att göra, vissa får man genom att kolla på en stads anslagstavla, andra uppdrag kan man hitta genom att råka vara på rätt ställe vid rätt tid, eller råka hitta en gammal bok eller ett brev med information i som leder en på nya äventyr. Vad som gör allt detta än mer imponerade är hur många uppdrag som alla går att göra separat, men som tillsammans uppfyller kraven för ett annat uppdrag som man var tvungen att leta efter. Det finns t.om. uppdrag som sträcker sig över flera kapitel i spelets berättelse och som kan ha börjat med något så enkelt som att Geralt pratade lite med en av flera hundra invånarna i spelet. Det finns helt enkelt för många uppdrag och val att göra för att kunna spela igenom allt på en genomspelning  och detta är bara positivt i min åsikt.

I början skrev jag om stora skillnader mellan The Witcher ett och två. Båda spelen är fortfarande centrerade runt karaktären Geralt och världen är fortfarande inspirerad av författaren Andrzej Sapkowski’s böcker. De stora skillnaderna är hur Geralt slåss och interagera med sin omgivning. Jag var skeptisk till en början då jag tyckte väldigt mycket om det rytmiska sätt som man slogs på i Witcher 1 och de olika svärdstanserna man hade då. Men efter att ha bemästrat det nya stridssystemet i The Witcher 2 så är jag konverterad. Det måste spelas för att förstås men i kort så handlar det om att kombinera parering och undvikande manövrer med tajmade attacker. Det är snabbt och oförlåtande men också väldigt belönande. Geralt har flera nya trick också såsom kastknivar, bomber och fällor varav det sistnämnda främst används i preparation till farligare motståndare eller horder av fiender. Dryckerna finns kvar men är mer streamlined denna gång. Spelare behöver inte längre köpa en massa flaskor och alla ingredienser är istället indelade i ett par stycken subkategorier.

Känslan för små detaljer i miljön gör att man omedelbart dras in i världen

Geralt har även lärt sig att klättra och hoppa med viss modifikation denna gång. I The Witcher 1 var det ibland frustrerande att springa längs en väg och se ett stort fält blockerat av ett stängsel som var oöverkomligt. Denna gång så har CD Projekt gjort bättre ifrån sig och först byggt en värld som lurar dig att tro att världen är större än den egentligen är med massiva vackra bakgrunder av skogar och bergskedjor. Samtidigt så är miljön anpassad så att de osynliga väggar som håller dig till bestämda gränser inte är lika uppenbara. Ett stup eller en bergsvägg ramar in omvärlden och gör att världen känns mer verklig än tidigare. Det finns även många avsatser där Geralt kan både hoppa över, ner eller klättra upp ur vilket ytterligare förstärker inbillningen av ett stort öppet landskap med monster och äventyr runt varje hörn.

Geralt själv har gått igenom en stor transformation denna gång. I The Witcher 1 var valen av utrustning begränsat nästan till absurdum. Denna gång så finns det mängder med val. Från stövlar, handskar, byxor och västar som Geralt kan blanda hur han än vill. Det finns föremål som Geralt kan lägga till på sin utrustning för att ändra deras egenskaper ännu mer. Även bland svärden finns det många val att göra och många av de bästa föremålen i spelet bygger spelaren själv genom att hitta det nödvändiga materialet och skisserna för dem. Alla Geralts magitrick finns med från början denna gång men det finns istället ett skilltree som låter spelare förbättra Geralts magiska förmågor under spelets gång. Det går även att förbättra Geralts skicklighet med både svärd och alkemi och mängden av färdigheter att lägga poäng på är tillräckligt för att rättfärdiga flera spelgenomgångar. Även vissa skills går att modifiera med så kallade mutagens, det går lättast att beskriva som socketing för skills.

CD Projekt har i och med The Witcher 2: Assassins of Kings huggit ner sina konkurrenter

Alla dessa förändringar till The Witcher 2 har gjort stora märkbara skillnader till serien men ingen av dessa förändringar är lika märkbar som den nya grafikmotorn CD Projekt har byggt. Detta är utan tvekan ett av de snyggaste RPG-spelen som finns på marknaden för tillfället och känslan för små detaljer i miljön gör att man omedelbart dras in i världen. Flera gånger genom spelets gång var jag tvungen att stanna och bara njuta av bilderna som visade på min skärm. Byarna som Geralt besöker är både vackra och levande. Till skillnad från många spel där man oftast vill springa hela tiden mellan punkt A och B så är The Witcher 2 så njutbart grafiskt att jag ibland väljer att låta Geralt gå lugnt genom marknaden och se på när människorna i den sköter sina vardagliga sysslor.

Några skavanker stötte jag på genom spelets gång också, bland annat att knappen som används för att slänga knivar, bomber mm ibland låste Geralts kamera. Det fanns även ett par stunder då jag dog och spelet på något vis laddade en något äldre sparfil än den senaste. Dessa buggar är utan tvekan irriterande men händer inte tillräckligt ofta för att förstöra spelupplevelsen. Det är också mycket troligt att CD Projekt kommer patcha bort dessa problem inom en snar framtid.

Om man tycker om riktigt bra RPG-spel eller bara riktigt bra spel så borde man köpa The Witcher 2. Det klagas ofta på att spelbranschen aldrig vågar satsa på obeprövade metoder eller ändra för mycket mellan uppföljare, CD Projekt bevisar motsatsen och ger oss även en definitiv kandidat till 2011 GOTY (Game of The Year). Både nybörjare samt veteraner till RPG-genren kan njuta av denna produkt. The Witcher 2 har enorma mängder underhållningsvärde som kommer ha spelare suktande efter nästa del och CD Projekt har i och med The Witcher 2: Assassins of Kings huggit ner sina konkurrenter och tagit platsen som kung av Fantasy RPG-spelen.

The Witcher 2: Assassins of Kings

9

Grafik

9/10

Ljud

9/10

Spelbarhet

9/10

Hållbarhet

10/10

Plus

  • Otroligt Snyggt
  • Vuxen story
  • Röstskådespeleriet

Minus

  • Inlärningskurvan för strider