När Killzone 2 släpptes var det ett flaggskepp för PS3:ans grafiska förmåga. Flera år senare ser det fortfarande lika imponerande ut men många undrar nog nu, om Killzone fortfarande kan komma med tillräckligt mycket nytt för att fortsätta vara ett flaggskepp i PS3:ans repertoar.

Killzone 3 börjar där 2:an slutade och ger spelaren åter kontrollen av Sev. I Killzone 3 har Guerilla Games valt att fokusera mer på story än vad dess föregångare gjorde och det märks. Det finns fler och längre cut-scenes än förut. Spelare får även upptäcka helt nya platser på planeten Helghan. Killzone 2 kritiserades en del för färg och liv-lösa lokaler så med Killzone 3 blir färgpaletten något annorlunda. Man kommer få ta sig genom bland annat mer växtrika klimat likt tropiska skogar och mer antarktiska miljöer. Leveldesignen till dessa miljöer är vackra och stundtals hänförande. Något som verkligen stod ut var oerhört snygga stormande hav, som är något alla borde få se.

I stort sett alla miljöer i Killzone 3 lyckas med att ge spelaren en passande känsla. Bland ruinerna av en sönderbombad stad med aska som flyger genom luften till mörka och påträngande regnskogar och karga, ogästvänliga ismiljöer dras man lätt in i platserna och njuter av vacker grafik och ljud.

Det fantastiska med leveldesignen går synd nog lite till spillo då man aldrig känner att man bryr sig mycket om varken sin egen karaktär (Sev) eller hans vän Rico. Karaktärsutvecklingen är nästintill noll och Rico’s val från Killzone 2 verkar inte tynga ner honom något alls heller, han förblir en stereotypisk grunt som aldrig backar ur en fight. Sev är inte mycket bättre utan är bara verktyget för att ta spelare från en punkt till en annan. Efter Visaris död i Killzone 2 började kampen bland helghast elit att ta makten. Man möter aldrig dessa skurkar utan ser dem genom cut-scenes.

Med tråkiga dialoger och en berättelse som inte bjuder på mycket överraskningar blir effekten att man aldrig dras med i händelserna. Det är verkligen synd också när miljöerna är så skickligt gjorda och att en större del av utvecklingen har gått ner i singleplayerupplevelsen denna gång. Trots detta är singleplayer ändå underhållande, små tillägg som möjligheten att plocka med sig mountade maskingevär och raketgevär ser till att striderna blir roligare. Ammunition har placerats ut på många fler platser också vilket gör att spelare inte måste byta ett vapen de gillar för att ammunitionen tar slut vilket kunde vara fallet i Killzone 2.

Multiplayer i Killzone har alltid varit populärt. Denna gång har Guerilla Games satsat ännu mer på multiplayer och det har belönat sig. Tre spellägen finns Guerilla, Warzone och Operation. Guerilla är vanlig team deathmatch. Operation är ett spelläge som påminner en hel del om vad Battlefield-spelare får göra. Två lag med max 12 spelare på var sida får vara antingen Helghans eller ISF-styrkor. Sen är det upp till ISF-styrkorna att ta sig igenom flera moment likt ett större uppdrag samtidigt som Helghans gör allt de kan för att stoppa dem. Om Helghans lyckas stoppa ISF-styrkorna i ett av momenten så vinner de matchen. Men varje gång ISF-styrkor klarar ett delmoment så återställs tiden. Detta gör att även de sista 30 sekunderna av ett moment kan vända matchen, istället för att en global tid går ut.

Warzone är antagligen det mest unika spelläge Killzone 3 har att erbjuda. Spelare delas upp i två lag och under matchens gång så kommer 7 olika uppdrag att delas ut till bägge lagen. Dessa uppdrag skiljer sig väldigt mycket ifrån varann. I vissa moment måste ena laget döda en specifik person hos motståndarna medan motståndarlaget kämpar för att hålla honom vid liv. Ett annat uppdrag kan innebära att ena laget ska plantera bomber medan det andra försvarar. Det finns många olika uppdrag och vinnarna av matchen blir dem som tar hem flest uppdrag. Detta spelläge har även en hel del banor att erbjuda så variationen är stor. Personligen hade jag nog roligast i detta spelläge också.

Förutom intressanta spellägen finns det också ett rankingsystem. När en spelare dödar en motståndare, fångar en spawnpoint, återupplivar en kamrat eller uppfyller andra uppdragskrav så får man skillpoints. Dessa går till att höja ens ranking och för varje ny rank får spelaren poäng som går att använda till att låsa upp förmågor eller nya vapen i de olika klasserna. Klasserna skiljer sig åt en hel del sinsemellan men har man spelat Team Fortress 2 eller Battlefield känner man igen sig fort. När man väl väljer att spendera en poäng i en ny skill eller vapen så är det ett permanent val. Det går inte att ångra. Guerilla Games har dock tänkt till och skapat Bot Zone, en plats där alla skills och vapen är upplåsta så att spelare ska kunna testa en förmåga eller ett vapen innan de investerar i dem.

När man först kommer in i multiplayer-delen av menyerna i Killzone 3 finns även möjligheten att se sina vänner på PSN och om de är online. Detta gör att man slipper trycka på PS-knappen på kontrollen för att se efter om ens vänner spelar. Jag hoppas verkligen på att detta är något som andra utvecklare kommer ta till sig och implementera då det gör hela proceduren av att hoppa in i en match med en vän mycket enklare.

Killzone 3 är ett spel som har mycket att leva upp till och gör det på många punkter. Spelet ser i mitt tycke bättre ut än dess föregångare, miljöerna har tagit ett stort steg framåt och multiplayerdelen av spelet är något som jag tycker kan jämföras med giganter som Battlefield och Call of Duty. Att berättelsen inte kunde erbjuda mer var synd och musiken, något som jag valde att inte ta upp är bra men står bara ut i några få cut-scenes. Ljudeffekter från vapen, väder och granater tog över istället men dessa ljud är välgjorda och fyller sin funktion med måtta. Borde detta spel finns i spelhyllan om man äger ett PS3? Utan tvivel.

 

Killzone 3

9

Grafik

9/10

Ljud

8/10

Spelbarhet

10/10

Hållbarhet

10/10