Divinity serien är utvecklat av Larian Studios som är ett Belgiskt spelföretag som fokuserar på RPG spel. Divinity serien började med Divine Divinity sedan kom Beyond Divinity, Divinity 2: Ego Draconis, Divinity 2: Flames of Vengance och nu Divinity 2: The Dragon Knight Saga. The Dragon Knight Saga är den remastered  versionen utav Divinity 2: Ego Draconis med expansionen Flames of Vengance inkluderat.

Man blir snabbt insvept i en sagolik värld med varma färger som får dig att känna dig trygg och till freds. Men denna lycka och sagolika atmosfär med vackra skogar och sådant ändras snabbt en dödsfälla då det gömmer sig monster och odöda bakom var buske, redo att anfalla den inte ont anande spelaren.

Du börjar som en ung Dragon Slayer som nyss klarat sig från akademin och har ska just ta den sista riten att bli en sann dragon slayer, men ödets tvist kastar dig  in i rollen som en av dina mest hatade fiender ”Dragon Knight”.

Som den sista av ditt slag och med ärkefienden Damien, ledare för demonernas armé på frammarsch är det upp till dig att ge dig ut på ett desperat uppdrag att stoppa kaosets herre.

The Dragon Knight Saga är en ”Remastered” version utav Ego Draconis och Flames of Vengance. Det menas att denna nya upplaga utav spelet och dess expansion är förbättrade för att öka spelnjutningen.

Efter att ha blivit bländad utav den grafiskt vackra världen du startar i så springer man runt något förvirrad en stund tills man listat ut de konstiga kontrollerna. Jag anser att det är ganska ovanligt att man i tredjepersons RPG spel hoppar med RT och att man måste bestämma på vilka av knapparna och D-paden som olika förmågor och items skall binda sig till. Håller man in en knapp så kommer en meny upp som undrar vad du vill binda till den. Detta var lite förvirrande tills man listade ut hur det gick till och sedan så fungerar kontrollerna ganska bra. Men det tar lite tid att vänja sig.

Den starka atmosfären som skriker Fantasi RPG är underbar, de har lyckats riktigt bra med att fånga den magiska världens känsla, men de kunde ha lagt mer tid på gräset så om man tittar rakt ner på marken ser små raka streck istället för gräs. Den som gör att man blir som förtrollad utav atmosfären är att den ändras väldigt mycket, från fridfull till sorgsen till brutal och ondskefull väldigt smidigt och musiken är helt fantastisk.

Musiken känns originell, välgjord, storslagen och episk, den symboliserar och målar verkligen områdena i den känsla som man vill ha.

Alla karaktärer du möter i spelet ser ganska likadana ut och rör sig ibland lite konstigt, huvudskurken till exempel rör sig väldigt bisarrt när han talar eller går. Om man skapar en kvinnlig karaktär så svingar hon på armarna när hon springer och viftar på höften när man går att det ser riktigt löjligt ut.

Som i alla RPG idag stort sätt så får man valet att skapa sin egen karaktär och ändra dess utseende och röst som man hör skrika i striderna. Det fanns inget större urval av utseendet. Man fick välja ett ansikte, hår, röst etc men inte mycket mer.

När du väl kommit in i spelet så måste du börja spendera talangpoäng (Talentpoints) när du levlar upp för att ha en chans mot farorna i denna värld.

Spelet ger dig 5 skillträd att spendera dina talangpoäng i. Priest, Mage, Warrior, Ranger, Dragon Slayer. Du bör fokusera på ett men måste ha skills från de andra träden för att överleva men det finns inga förmågor som du måste låsa upp genom att spendera poäng i trädet, så länge du är tillräckligt hög level kan du spendera i vilken förmåga du vill och detta ger dig stor möjlighet att skräddarsy en karaktär helt till dina personliga specifikationer.

En sak som störde genom spelet är frånvarande utav att kunna blockera attacker, det slutar nästan alltid om du väljer att spela som en krigare att du och fienden står och bankar på varandra för att se vem som har mest HP. En viss taktisk känsla är ett måste i detta spel då du måste kombinera närstrid med magi och magiska drycker för att hålla dig vid liv då du inte kan blockera eller på annat sätt överrumpla din fiende genom ren förmåga med närstridsvapen.

Eftersom det inte går att blockera får man vända sig till något som kan som kan ta stryk i ditt ställe, till exempel en odöd minion. Man måste konstant vara på tåspetsarna då spelets svårighetsgrad ändras på ett myntkast.

Ena stunden slaktar du dina fiender utan problem bara för att senare i samma uppdrag själv bli slaktad och nedtrampad. Denna ojämnhet i uppdragens svårighet i spelet är frustrerande då detta betyder att du troligen kommer dö ofta och behöva börja om så spara ofta om inte varje gång du kommer in i en ny fas av ett uppdrag eller ett nytt område. Lita inte på autosparandet då den är väldigt seg och sparar väldigt sällan och kan inte ställas om till min kunskap.

Spelet har en ingame paus säkerhetsspärr. Det vill säga att spelet pausar sig automatiskt när din HP börjar bli för låg så du kan använda en Health Potion eller något.

När du är ute på uppdrag vare det huvuduppdrag eller sidouppdrag så kommer du att snubbla över den brutalt kryptiska tankesättet i detta spel. Ibland så är vissa lösningar långsökta och inte alls uppenbara vilket kan tvinga spelaren att svepa över alla väggar och golv på jakt efter en lösning. Ett exempel som inte avslöjar för mycket var när man blev fångad i ett rum och måste hitta alla spakar för att komma ut, den sista var gömd bakom ett hav utav eld som dödade en nästan på en gång så enda sättet var att ta Health Potion och kasta sig in fort som tusan och med nöd och näppe komma ut levande med c:a 10hp kvar.

Jag älskar när man måste tänka till i spel för att lösa problem men jag tycker att spelaren måste få en chans att lösa dessa kryptiska lösningar med ledtrådar och inte med ren lycka. Det var slumpen som räddade mig ur det rummet och inte några ledtrådar.

Men många uppdrag i spelet introducerar roliga och originella karaktärer som gör att det blir riktigt underhållande och driven att utforska så mycket som möjligt i hopp om att kanske hitta en massa skatter någonstans.

När du väl uppnår det mest lovande med detta spel, när du blir en sann Dragon Knight och kan flyga genom luften som en bepansrat eldsprutande drake lyfter spelet till en helt ny nivå, även om du inte kan flyga helt som du vill då detta inte är ett Open World spel så är det fortfarande skoj och kontrollerna för att flyga är smidiga och lätta att lära sig.

Som ett riktigt spel som håller sig sann till RPG andan så finns det möjlighet att utforska, gömda grottor etc att utforska på jakt efter rikedomar och XP.

På ca 50speltimmar med huvudstoryn Ego Draconis och sen Flames och Vengance så blir detta spel väldigt roligt och varande.

Spelet har några hårda kanter med levererar det som alla RPG fans vill ha. Handlingen är gripande och spännande och mångfalden utav miljöer du utsätts för håller spelet fräscht och häftigt medan du kämpar för att rädda världen. Om du älskar RPG så är detta spel ett måste ha i din samling, spelet kommer garanterat hålla de trogna RPG fansen underhållna i många speltimmar.

 

Divinity II: The Dragon Knight Saga

8.25

Grafik

80/10

    Ljud

    90/10

      Spelbarhet

      80/10

        Hållbarhet

        80/10

          Plus

          Minus