Den gamla igelkotten har varit med om mycket under alla sina år. Från att vara den enda maskoten som kunde tävla mot Mario i popularitet till att bli den mest utnyttjade och misshandlade ikonen någonsin. Orsakerna till Sonics fall är många men de största är troligtvis hans 3D debut och det faktum att Sega försökte göra Sonic populär igen genom att introducera nya karaktärer vid varje nytt spelsläpp. Deras försök misslyckades katastrofalt och många gamers inklusive jag själv var övertygade om att Sonic aldrig skulle komma tillbaka in i rampljuset. Nu är Sonic 4 till slut här och den stora frågan är om vi ska jubla eller om detta är ännu en spik i kistan för Sonic.

21680X360_S4E1_Z4_A2_E02

Efter att ha räddat världen från vattenmonster, blivit en riddare och en varulv är vi självklart fundersamma över vad för löjlig story vi har att tampas med den här gången. Kan ni tänka er min förvåning när jag insåg att det inte fanns någon påtvingad berättelse utan det vi har är den klassiska Robotnik är dum och Sonic ska hjälpa alla kidnappade smådjur och stoppa den dumma dumma dummingen. I ett spelklimat där storyn tar mer och mer plats är det uppfriskande för en gammal gamer som mig att storyn kan berättas med en mening. Fungerar berättelsen idag? Absolut och den som påstår annat gör det enbart för att trolla.

Sonic 4 är inte första gången där Sega påstår att de ska gå tillbaka till rötterna med Sonic men hur pass långt tillbaka i tiden har de vågat gå? Den här gången har de vågat gå precis så långt som krävs för att det som gjorde Sonic populär ska synas samtidigt som de har introducerat en del nytt som passar perfekt in i spelets grundläggande design. Förutom det klassiska hoppandet och springandet som gjorde de gamla spelen bra finns här även några balanseringsmoment, snabba resor i vagnar, liansvingande etc. Det är lätt att tro att alla dessa små extra spelmoment ska överutnyttjas men Sega har varit smarta nog att låta varje moment ha sin egen bana vilket gör att ingen nivå känns som en kopia av den föregående. Att kontrollera Sonic är ungefär lika simpelt som det alltid har varit. Du har ett styrkors/styrspak och en knapp vilket är allt man behöver. Sonic kan springa, rulla och hoppa precis som förr med den lilla skillnaden att den målsökande hoppattacken som vi tidigare sett i Sonic Adventure har följt med in. Denna attack fungerar för det mesta bra men när man ska använda den på annat än fiender har den en tendens att sikta för lågt vilket gör att man missar målet, men det är sällan ett livshotande misstag. Rent generellt har Sonic blivit mycket mer responsiv kontrollmässigt vilket jag uppskattade men för de som spelade sönder de tidigare spelen kan dessa små skillnader vara allt annat än välkommet t.ex. är det nästintill värdelöst att rulla i ramper då man förlorar väldigt mycket fart jämfört med att bara springa.

Något som det diskuterades vilt bland fansen när de första bilderna på Sonic 4 dök upp var den nya grafiska stilen och jag måste medge att den fungerar väldigt bra. Precis som förr är världarna utsmyckade med en mängd detaljer och fina mönster men aldrig under spelets gång är det någonting som är otydligt att se pga. grafikstilen och det är det få 2D spel som klarar fullt ut idag. Visst, det finns ett ställe där ett par spikar under vatten är väldigt knepiga att se men det är också det enda klagomål jag har på den biten. Grafiken håller en väldigt jämn nivå och detsamma gäller musiken som är väldigt bra och uppbyggd på ett sätt som påminner starkt om tidigare delar i serien med undantaget från titelmusiken och bossmusiken som får mig att stänga av ljudet. Musiken är t.o.m. bra nog för att jag ska komma ihåg ett par slingor trots att jag har hört de väldigt få gånger. Resterande ljudeffekter låter precis som de ska och lyckligtvis yttras inte ett enda ord under hela spelet vilket är skönt med tanke på hur röstskådespeleriet tenderar att vara i Sonic serien.

Allt är dock inte bra i Sonic 4 och de saker som inte är bra lider av samma problem som de gjorde när första spelet släpptes. Att Sonic springer snabbt är hans främsta karaktärsdrag men det gör också att Sonic 4 får en viss bitter eftersmak av trial and error då det är omöjligt för en spelare att undvika vissa fällor och stup om man inte smyger framåt men vem gör det när man spelar ett spel med Sonic i titeln? Utan att spoila för mycket kan jag också berätta att spelets slutboss har det absolut värsta trial and error upplägg jag har sett på ett bra tag och den designer som tyckte det var en bra idé förtjänar en örfil eller två.

Spelets livslängd är helt och hållet beroende av hur mycket spelaren är beredd på att jaga tider på banorna men för min egen del känner jag mig nöjd med att ta mig igenom spelet och sedan lägga ner kontrollen. Att ta sig igenom äventyrets fem världar tar ca 2 timmar första gången men efter det skulle jag inte bli förvånad över att se speedruns som mer än halverar den tiden. Allt som allt är Sonic 4 ett bra spel som kopierar det gamla och kryddar med några nya idéer men de småsaker som har förändrats kan vara för mycket för de gamla fansen samtidigt som inte tillräckligt har förändrats för att vi andra ska bli garanterat övertygade. Om du växte upp med Sonic istället för Mario tycker jag absolut att du ska ge Sonic 4 en chans, men förvänta dig ingen storslagen comeback för Sega har än så länge bara skrapat på ytan av Sonics potential.

 

Sonic the Hedgehog 4: Episode 1

Sonic the Hedgehog 4: Episode 1
7

Grafik

7/10

Ljud

8/10

Spelbarhet

8/10

Hållbarhet

6/10

Plus

  • Sonic skämmer inte ut sig helt

Minus

  • Det är fortfarande Sonic...