Spelinformation

  • Testad plattform: Windows
  • Utvecklare: EA Los Angeles
  • Utgivare: Electronic Arts
  • Genre: Realtidsstrategi
  • Antal spelare: 1 Offline | 1-4 Online
  • Finns till: Windows
  • Släpps: 2010-03-19

 Då var det dags. Ännu ett Command & Conquer-spel träder in på marknaden men den här gången utan Command & Conquer. Det nya spelet, Tiberium Twilight, ur den populära spelserien är allt annat än lik sina föregångare. Hela systemet där spelaren bygger sin egen bas och pumpar enheter från diverse byggnader är bortspolad och ersatt med så kallade Crawlers, enorma enheter som i sig agerar mobil bas, där du i princip bygger enheter och forskar fram nya uppgraderingar och egenskaper. Du kan alltså glömma insamling av råvaror, bygga baracker och diverse forskningstorn. Kan du förbise denna sanning som tidigare utgjorde stommen i Command & Conquer kan det finnas mycket att hämta hem.

Har du kommit så här långt och känner att du är nyfiken på vad EA Los Angeles har gjort med den nya titeln, måste jag applådera och erkänna ditt mod. Chatten, som spelet automatiskt låter dig hoppa in i, är tyvärr en scen för pessimisterna. De som har köpt spelet och saknar det gamla goda Command & Conquer gör sig hörda på chatten där de bekänner hur hemskt det nya systemet är och hur det förstört serien. Avsaknaden av Westwood som låg bakom de tidigare titlarna är tydlig och påträngande, men jag vill fortfarande ge det nya Tiberium Twilight en ärlig chans och spela igenom hela storyn och verkligen sätta mig in i spelmekaniken innan jag kan göra ett ärligt utlåtande. Så här såg min resa ut:

cnc4screenshot3

Direkt efter att jag installerat spelet och tänkt börja lira, dyker en inloggningsruta upp, likt de flesta av dagens MMO-spel. Det är numera obligatoriskt med internetuppkoppling för att ens kunna starta spelet, till och med om du ska spela ensam i Single Player. Ännu ett försök att hålla piraterna på avstånd men i slutändan är de ju den ärlige konsumenten som lider. Jag var på resande fot med min bärbara dator där jag tänkte finna en timme åt att bekanta mig med Tiberium Twilight. Varken SJ eller det fyrstjärniga hotellet jag bodde på hade gratis internet anslutning, och därmed var jag tvungen att punga ut ännu mer hårt förvärvade slantar för att komma åt själva enspelarläget. Lite surt. Fördelen är att mina sparade spel synkas på alla datorer jag spelar på, så länge jag använder samma konto. Ingen klient behövs som med till exempel det hårt debatterade Steam. Ja, annat än spelet så att säga.

Väl inne slås jag av ett skönt soundtrack med en rätt pampig orkester som snyggt lägger sig i bakgrunden och bidrar till en militärisk stämning. Bra, så här långt är jag riktigt sugen på att bege mig in i första uppdraget. Som vanligt introduceras samtliga uppdrag av filmsekvenser med riktiga skådespelare av olika kvalitet. Här får vi se mer eller mindre kända ansikten från Hollywood med riktigt karaktäristiska karaktärer där överdrivet skådespel är ett obefintligt ord. Tyvärr når inte filmatiseringen lika långt som Red Alert 3, men utan att jämföra med andra titlar är jag nöjd. Nöjd, men något uttråkad. Filmsekvenserna kan vara lite röriga och jag är långt ifrån imponerad av manuset.

1642195209-16

Nu kommer den riktiga biten, den som jag endast tidigare sett screen shots på: spelet. Tiberium Twilight bygger på en struktur där du har befäl över en Crawler, den största enheten i spelet som när den inte vandrar, rullar eller flyger, kan utveklas till en liten bas och producera enheter. Och enheter endast. Alltifrån engineers vars huvuduppgift är att reparera skadade enheter till bombplan som är enormt attraktiva att beskåda när de ödelägger motståndarens Crawler. Precis som i de tidigare titlarna kan du välja att spela som antingen GDI eller Nod, där jag hittills inte märkt någon större svikt i balanseringen.

När jag klarat av det första uppdraget upptäcker jag att spelet även bygger på ett level-system som många andra rollspel. Ett klassiskt koncept där du går upp i level genom att tjäna erfarenhetspoäng genom att antingen spela uppdrag själv eller med andra spelare, eller köra direkta matcher, antigen själv mot datorn, med vänner mot datorn, eller rentav spelare mot spelare. Det är tyvärr också de enda spelarlägena du har chans att välja mellan. Självklart är uppdragen roliga att spela co-op på men variationen är inte alltför hög och du kommer fort upptäcka hur få uppdrag det egentligen finns. Jag klarade alla uppdrag på mindre än fem timmar, med båda fraktionerna, vilket jag personligen tycker är lite snålt. Det riktiga skönheten vill jag påstå ligger i Multi Player. Att kunna spela alla uppdrag med sina polare är fantastiskt roligt och drar man upp svårighetsgraden kan man få sig en utmaning värd att prova. Systemet ska dessutom ha en eloge över hur lätt det är att hitta motstånd och dess simplicitet att komma in i ett parti. I skrivande stund lider onlinedelen dessvärre av en större bugg som EA är medvetna om. Vissa spelare, bland andra jag själv, blir större delen av alla startade sessioner utkastade efter en tio-tjugo minuter. Det är särskilt trist när man dessutom inte får behålla sina experience-poäng. Jag hoppas innerligt att buggen snabbt kommer åtgärdas med en kommande patch.

command-and-conquer-4-tiberian-twilight_8

Striderna kan bli väldigt intensiva och heta när det är många spelare och fler enheter på skärmen. Jag upplevde aldrig att det var jobbigt och stressigt att hålla koll på alla enheter och därmed tror jag även spelet gör sig vänligt mot nykomlingar inom genren. Jag har alltid förespråkat användarvänlighet och här är Tiberium Twilight lite av en paradox. Till en början bidrar spelets nytänkande till en sorts ovana och komplexitet, titeln är inte alls lik sina tidigare bröder. Jag visste inte alls vad jag skulle göra när jag först provade på skirmish-läget (en spelare mot dator). Skulle jag bygga en bas, enheter, samla resurser? Var hittar jag allt? Hur navigerar jag i menyn? Jag kände mig lika vilsen som mjäll i ett afrokrull och sökte efter någon sorts tutorial som vägledare. Icke. Först när jag spelade storyn började jag bit för bit förstå hur spelet fungerar. Efter några opedagogiska timmar, mot slutet av storyn, började jag äntligen förstå mig på mekaniken och därmed försöka bemästra den. Det är först här spelet börjar bli lättare och blomstra. Jag tror att de som ger Tiberium Twilight några timmar inser att det faktiskt är ett roligt realtids strategispel.

Förutom enspelareläget, flerspelarläget (och samla achievments) finns inte mycket mer att hämta. Jag upplever Command & Conquer: Tiberium Twilight som ett nyskapande och rolig nyhet i spelserien men alldeles för kortvarig, och som många andra saknar jag fortfarande det klassiska konceptet där man fick forma sina egna baser och samla resurser. Ett djärvt drag som tyvärr inte når allas hjärtan.

 

Command & Conquer 4: Tiberium Twilight

7

Grafik

7/10

Ljud

7/10

Spelbarhet

6/10

Hållbarhet

6/10