Spelinformation

  • Testad plattform: PlayStation 3
  • Utvecklare: Neversoft
  • Utgivare: Activision
  • Genre: Musik
  • Antal spelare: 1-4 Offline | 2-4 Online
  • Finns till: Multiformat
  • Släpps: 2009-10-27

 

Rockmusik? Vem behöver den? Det verkar vara frågan som Activision har ställt sig själva när de nu efter några väldigt framgångsrika år med Guitar Hero har bestämt sig för att släppa Band Hero. Har du någonsin önskat att du skulle kunna spela Spice Girls ”Wannabe” eller Taylor Swifts ”Love Story” med dina plastinstrument? Om du inte har det kan du lika gärna sluta läsa här, för Band Hero är uppenbarligen inte för dig.

För dom av oss som faktiskt kan se det roliga i att framföra den mest schizofrena låtlistan någonsin i ett Hero-spel kommer Band Hero som en positiv överraskning. På nästan alla sätt är Band Hero helt enkelt Guitar Hero 5 med annan musik och utan möjligheten att spela som Kurt Cobain, annars är skillnaderna små.

Handlingen är precis som den i de tidigare spelen, dvs bara ett skämt och jag skippade varenda filmsekvens så fort jag fick chansen. Jag bryr mig verkligen inte hur mitt band och jag hamnade på en rymdstation och varför vi ska spela där, jag vill bara spela.

Rent grafiskt är Band Hero en väldigt intressant upplevelse, alla populära karaktärerna från tidigare spel finns med i upp-poppade versioner och att se Axel Steel utan sitt långa hår känns först lite udda innan man väl lär sig att skratta åt hur dessa nu relativt minnesvärda ikoner skulle se ut i fall de hade spelat pop istället för rock. Ironiskt nog är de karaktärerna som ser värst ut de karaktärer som är baserade på riktiga människor. No Doubt, Taylor Swift och Adam Levine (killen från Maroon 5) är alla upplåsbara och utav dem är den enda som på något sätt inte ser helt idiotisk ut just snubben från maroon 5, som jag inte tror någon bryr sig om. No Doubt ser inte kloka ut, dock har detta uppenbarligen lika mycket med deras klädval att göra och Taylor Swift ser ungefär ut som vad som skulle hände ifall katten Gustaf skulle springa med ansiktet först rakt in i en betongvägg. Det ser helt enkelt inte trovärdigt ut, även fast de är plastdocksversioner av sig själv.

Precis som i Guitar Hero 5 kan man även spela som sin avatar och det tog mig inte lång tid att inse att det är så här man ska spela spelet.  Min avatar råkade fortfarande bära sin Halloween-dräkt i form av en heltäckande varulvsmundering och så fort jag började spela och såg Izzy Sparks och Axel Steel rocka loss med min varulv blev jag förälskad. Arenorna är färgglada och det sprutar gnistor och regnbågar överallt, framförallt lila av någon anledning, men när allt är slut så kommer du knappast att minnas hur någon specifik ser ut förutom de sista två.

Som jag redan har påpekat är det ju uppenbarligen musiken som är den avgörande faktorn. Har du spelat Guitar Hero 5 så vet du vad du får här, rent gameplay-mässigt i alla fall, och därför hänger allt på om du gillar musiken som finns med på låtlistan. Jag måste erkänna att jag är en välkänd älskare av all musik jag borde hata, jag är extremt nostalgisk och kan därför tycka att ”Wannabe” och ”Kung Fu Fighting” är jätteroliga att spela även om utmaningen inte är den samma som i en riktig rocklåt i storebrodern Guitar Hero. Låtlistan är dock uppenbarligen riktad mot den amerikanska spelmarknaden mer än oss Européer men med tanke på hur Microsoft valde att ”lokalisera sig” med till exempel Lips-spelen är det en lättnad att vi slipper dynga som ”The Sign” med Ace of Base och annan skandinavisk smörja, så igen ta det som det kommer.

Slutsatsen är den att Band Hero är till för den som är trött på enbart rock i sin musikspelssamling och hellre vill ha lite löjligt och ofta nostalgiskt kul. Rent spelmässigt är det densamma som att spela Guitar Hero 5 och med troféer och prestationspoäng har du en del att göra. Band Hero är en upplevelse som varar så länge som du vill och när du känner dig klar kan du ju alltid överföra låtarna till Guitar Hero 5 och se hur det skulle se ut om Kurt Cobain sjön Aly & AJ’s ”Like Whoa”.

Till de som är nyfikna på att spela sina barndomsfavoriter med plastinstrument ger jag Band Hero en varm rekommendation, det är underhållande och fruktansvärt löjligt att ”rocka” loss i sitt vardagsrum, om något mer än någonsin på grund av låtlistan. Så det är så uppenbart som det någonsin kan vara; gillar du musiken som Band Hero erbjuder? Köp det, du kommer ha kul med det, men för den stora majoriteten som höjer ögonbrynen direkt? Håll er borta, Band Hero är inte spelet för er.

Band Hero

7

Grafik

6/10

Ljud

8/10

Spelbarhet

8/10

Hållbarhet

7/10

Plus

  • Starta eget band
  • Roligt koncept som fungerar
  • Fyra instrument

Minus

  • Rörigt på skärmen
  • Grafiken känns tråkig och förlegad