Sitter och väntar på att hon ska sluta jobbet.
Vi möts upp och det första hon frågar mig är- Vad har du i väskan? en dator?
-Nej min kamera. mitt psp och mitt Ds.
-Ds? vad är det?
-Nintendot du vet?
– GE MIG! JAG SKA SPELA TETRIS OCH SUPER MARIO! :)
-……(hon tar min DS ur väskan)
Resan i tunnelbanan blir plötsligt en helt annan grej.
-Vilket Mario är det jag brukar spela? frågar hon
Jag sätter på super mario 3, det går cirka 5 min och hon säger:
-nej det här va inge kul! jag dör ju bara, nu ska jag spela Tetris!
Jag tittar på henne och ler, jag ser alla olika ansiktsuttryck hon gör, alla gånger hon ler och varje gång hon blir arg för att hon dör eller förlorar på spelet.

Jag är mer än glad att min tjej kan spela tv-spel, för det var något som inte hade varit möjligt för några år sedan, då var jag en nörd som använda allt för mycket av min tid till att spela…

det ligger nog lite sanning i det, men jag tror hon har mognat sen dess, det har jag nog också.

För let’s face it, idag finns det verkligen ett spel för alla vare sig det är pussel i Tetris, rädda prinsessan i Mario eller leka familj i the sims, huvudsaken är att man har kul när man spelar tillsammans eller ensam, för det är väl egentligen det tv-spel handlar om?

/Studio23